Om du bara ska göra en sak för att rädda vårt klimat är receptet enkelt: sluta slänga mat. Anne Lundberg och Paul Svensson vill lära oss hur.

Hur mycket kan du dra ner på svinnet?

En person slänger i genomsnitt 28 kilo ätbar mat som hamnar i soporna, medan 26 kilo mat och dryck hamnar i avloppet. Det rör sig alltså om 54 kilo per person och år, vilket motsvarar cirka ett kilo i veckan. Minskat vi det med hälften sparar vi inte bara pengar, utan bidrar till ett mer hållbart klot.

Källa: Statistiska centralbyrån


Anne Lundbergs tips för minskat matsvinn

matraddarna_anne_lundberg

  1. Skilj på bästföredatum och sista förbrukningsdag. Bäst före anger ett ungefärligt datum då produkten kan förlora en del kvalitet. Men oftast är smak och lukt bättre indikationer på hur bra produkten är. Sista förbrukningsdatum gäller känsliga varor som köttfärs, där man vet att bakterietillväxten börjar i samma stund som köttet mals. Båda datummärkningarna gäller obrutna förpackningar.
  2. I butik: Ta ett kollektivt ansvar och välj alltid produkter med kortast datum. Rata inte heller frukt och grönsaker som är lite kantstötta eller mogna, de är fullt ätbara och någon måste ju äta dem (om de inte ska slängas).

Paul Svenssons tips för minskat matsvinn

matraddarna_paul_svensson

Paul Svensson är prisbelönt kock och krögare, och driver restaurangen på Fotografiska museet i Stockholm, där återvinning, hållbarhet och sköna vegetariska smaker står högst på agendan.

Här tipsar han om hur vi kan ta vara på det som vi ofta slänger i dag – för det är först när mat hamnat i soporna som den blir skräp. Innan dess är det mesta ätbart.

  1. Mjölk som börjat surna. Gör färskost eller grunden till vasslelemonad i stället för att hälla ut i vasken.
  2. Kaffesump. Baka ett gott knäckebröd med den fiberrika sumpen (blanda med överblivet bröd, rör ihop med vatten, kavla och grädda). Eller brygg kombucha eller blanda ut odlingsjorden med det.
  3. Bröd som har torkat. Låt det torka ytterligare, mixa till mjöl och baka med det. Varför inte ihop med kaffesumpen.

Googla gärna på dessa tips för mer inspiration om hur du kan göra.


matraddarna_header

Vi har hört det förr, men det är värt att upprepas. Vi slänger alldeles för mycket mat och det är ett uselt sätt att hushålla med jordens resurser. Att tänka på vad vi äter och att äta upp allt vi köper, är de enskilt viktigaste sakerna vi kan göra för miljön och hållbarheten, konstaterar allt fler – från myndighetssverige till en rad nya böcker.

Och nu sällar sig programledaren Anne Lundberg och kocken Paul Svensson till denna skara med teveprogrammet Maträddarna (SVT).

– Men man förändrar inga beteenden med pekpinnar, förändringen måste komma med lust och njutning, säger Anne Lundberg, som har blivit matfrälst av Paul Svennson, som sedan länge lever som han lär: grönt och hållbart.

Hon har lärt sig vad man kan göra med matrester hon tidigare slängde och hur man gör delikatesser av sådant som vi kanske inte ens tänker på som mat, som pesto på blasten till morötterna och snacks på strömmingsben. Men ännu viktigare kanske, hur vi kan ta reda på gamla värphöns och killingar som avlivas direkt efter födseln (eftersom det är getmjölken man vill åt).

Men handen på hjärtat, hur ska vi navigera i detta fält utan att få skuldkänslor? Vi kan ju alltid vara lite duktigare liksom?

– Ja, säger Anne Lundberg. Jag är tyvärr en människa som har dåligt samvete för allt, alltid. Så fort jag slänger mat får jag enormt dåligt samvete, men så ska jag kanske ut och resa och måste rensa i kylen hemma. Men nu har jag verkligen lärt mig man kan äta allt på till exempel rotsaker: roten, blasten, blommorna, allting. Det är bara brist på kunskap som kan stoppa det.

Kunskap, som sagt, som att många frukter, bär och grönsaker har som mest smak när de är riktigt mogna, eller kanske till och med lätt övermogna. När smakar till exempel en banan som mest, som grön eller brunprickig? Och är den på väg att ge upp, skiva, frys in och blanda i en smoothie.

På detta tema har också Anne Lundberg gjort experiment hemma, som att låta en oöppnad filmjölk ligga i kylen i fem månader och sedan provsmaka. Eller det berömda äggprovet, som visar att om man förvarar ägg i kylen håller de långt längre än vad datumet anger. Resultatet på dessa experiment får vi se i programmet.

Hur har du då förändrat din syn på mat hemma i köket?
– 
– Jag slänger väldigt mycket mindre mat nu och äter hela växter. Rödbeta har till exempel en fantastisk blast. Jag äter självklart stocken på blomkålen eller broccolin – liksom bladen. Och så äter jag mindre kött och har tappat respekten för bästföredatumet.

Vad är viktigast med programmet?
– 
Vi måste helt enkelt sluta slänga mat, vi måste hitta tillbaka till min föräldrageneration, de var duktigare på det här för de hade inte något alternativ.

– I dag har många glömt bort hur man gör, vi köper fler kokböcker men lagar allt mindre mat. Samtidigt lägger vi en fjärdedel av vår hushållsbudget på mat varje månad, och då ska det vara jäkla gott – och hållbart.


Boktips – ät för miljön

Höstens bokskörd 2018 innehåller flera titlar som uppmuntrar till hållbara val.

matraddarna_boktips1

Naturskyddsföreningens guide till ett hållbart liv (Bonnier Fakta)

matraddarna_boktips3

Eat good, Recept som förändrar världen av Johan Rockström (Max Ström)

matraddarna_boktips4

Pauls kök, En grönare matfilosofi av Paul Svensson (Norstedts)

matraddarna_boktips2

Ekologik, 100 enkla sätt att leva hållbart av Johan Tell (Max Ström)

Av: Annika Ortmark Lind Foto: Janne Danielsson/SVT