Många har en dröm någonstans som man hoppas kunna förverkliga någon gång. Lena hade ingen direkt dröm om Italien. Men hon hamnade där ändå. Och nu lever hon ... just den dröm många har.

Lena har rötterna i Småländska Växjö men bor och känner sig hemma i Italien. Det var länge sedan hon åkte ner till Terracina, en liten stad söder om Rom, för att jobba som ung reseledare. Där träffade hon Ralph, också från Sverige på jobb i Terracina. Det blev kärlek, giftermål och barn och fortsatt arbete i Italien. Hon och Ralph är fortfarande kvar och åren har gått. Nu med tre barn som alla vuxit upp med det bästa av två världar och som inte alltid hänger hemma hos mamma och pappa i Italien längre.

Hej Lena, vad gör du i Italien?

Jag har ett hus vid havet i Terracina, Villa Marina , där jag hyr ut lägenheter från tidig vår till mitten av oktober. Min man och jag har även ett annat hotel, Poseidon som han tar hand om.

Hur kommer det sig att du hamnade i Terracina?

Jag jobbade på en resebyrå i Sverige och fick ett erbjudande om att åka ut och jobba som reseledare. Jag hamnade då i Terracina och tyckte att det var en helt fantastiskt plats, så jag fortsatte helt enkelt att jobba som reseledare i Terracina. Men det är ett tag sedan nu…

Ni har barn, har de blivit italienare eller är de hemma i Sverige mer än i Italien?

Vi har tre barn som har växt upp här i Terracina och gått i Italienska skolor(till och med i en nunneskola) och de var hemma i Sverige några veckor på sommrarna och ibland vid jul.

När de gick i skolan här så var de nästan mer italienare än italienarna själva. I gymnasiet sen så tog vi ett gemensamt beslut på att de skulle gå flytta till Sverige. Framförallt för att få ta del av den svenska kulturen som de inte hade.

De ser ju svenska ut och har svenska föräldrar men det var några puzzelbitar som saknades. Nu är de både italienare och svenskar fullt ut.

Vilka är de största skillnaderna mellan Italien och Sverige om du ser till familjelivet?

Det beror på vilken del av Italien du bor i. Här är väldigt stora skillnader på nord och syd men där jag bor är det nog att man umgås mycket mer i familjerna. Mor och Farföräldrar och hjälper ofta till med barnbarn och det är givet med gemensam söndagslunch. Behöver någon hjälp så ställer man upp för varandra. Det är mer en självklarhet att göra saker för andra både i och utanför släkten. I Sverige tycker jag att barnen har en mycket friare uppväxt och med en större närhet till naturen.

I Sverige är vi just nu lite lätt hysteriska över inredning och att allt ska vara perfekt i hemmet, hur ser man på inredning i Italien?

Det finns många här som har helt fantastiska hem men inredningsvågen som finns i Sverige kan man inte se här.

Kan tänka mig att det beror på att Sverige är ett mindre land och att alla trender får större genomslagskraft samt att man har ett annat klimat där man tillbringar mycket tid innomhus. Det finns inredningsprogram på tv här också men det får konkurrens från hundra andra kanaler.

Italiensk mat är ju lite på tapeten här i Sverige, hur ser en typisk middag ut hemma hos er?

Ofta äter man ju både pasta och någon huvudrätt här. Vi gör inte det under veckorna utan det blir oftast pasta till lunch och kött eller fisk på kvällen. När vi är lediga blir det kanske lite fler rätter eller om vi har gäster.

Vad saknar du när du är i Italien och vad saknar du när du är i Sverige?

När jag är i Italien saknar jag min mamma , släkt och mina vänner. Jag saknar att gå ut barfota på gräsmattan. Att se de första snödropparna när snön smälter. Lukten från syrenerna. Hämta tidningen i brevlådan.

När jag är i Sverige saknar jag den italienska maten efter ungefär en vecka då jag har ätit mig mätt på alla svenska deliakatesser..

Sen saknar jag solen och morgoncappuccinon på baren där man alltid snackar med någon och som gör att det blir en trevlig start på dagen.

Om man allra första gången ska resa till Italien, vad får man inte missa?

Rom tycker jag ska med i varje fall någon dag. Sen tycker jag att man just ska passa på att missa något. Sätta sig på något ställe och bara känna av atmosfären. Flanera runt utan att gå efter karta för det finns så mycket som man inte ser på vägen när man har för mycket man ska hinna med. Välj ut några saker som man gärna vill se och ta resten en annan gång.. Att äta gott och välja rätter från den orten man är på. Inte äta fisk om du inte är vid havet utan just välja områdets specialiteter. Låt måltiden få ta lite tid. Ta en aperitivo (prosecco)på en bar innan lunch eller middag.

Kan du dela med dig av några hemliga guldkorn för de som letar efter det speciella i Italien?

Ponzaöarna och gärna med en övernattning. Eller ta en hyrbil och åk upp i bergen till klostret i Montecassino och stanna till i småbyarna längs vägen som Pico och Pontecorvo. Sen tycker jag nog att Terracina är ett riktigt guldkorn.

Om man reser till Terracina, vad ska man inte missa då? Vilka platser ska man besöka och vad kan man förvänta sig av staden?

Man ska inte missa en promenad i den gamla stadsdelen med alla trånga vindlande små gränder och lämningar från antiken. Ta sig upp till Jupitertemplet som ligger ovanför staden varifrån man har en helt fantastisk utsikt. Är det riktigt klart väder så ser man hela vägen ner till Neapel och Vesuvio. Kommer man dit på kvällen kan man ta en aperitivo i den lilla baren som ligger under stora Johannesbrödfruktsträd och njuta av utsikten.

Givetvis ska man slappa med en god bok under parasollet någonstans på den 5 km långa stranden.

Gå upp lite extra tidigt en morgon och ta en promenad eller joggingtur längs strandpromenaden ner till hamnen. Strandkaffeerna öppnar tidigt och det sprider sig en härlig kaffedoft med morgonluften. Avsluta sen med ett dopp i havet innan frukosten.

Man kan förvänta sig att det inte är anpassat efter turister. De är inget vidare på engelska men väldigt hjälpsamma och gör allt för att förstå och göra sig förstådda.

Att äta gott.. för alla gourmeer så är detta paradiset. Det är ju framförallt fisk och skaldjur, härliga pastarätter och grönsaker som gäller här.