Sluta banta – det funkar inte! Nu avslöjar överviktsexperten Erik Hemmingssonhur hur du en gång för alla kan få viktbalans – och på köpet bli mer glad och nöjd!

 

4 skäl till att det inte funkar att banta

Kroppen har en stark egen vilja. Och även om du vill något är det inte alls säkert att din kropp vill samma sak …

Kroppens har fyra olika försvarmekanismer, som gör det svårt att gå ner – och sedan ännu svårare att hålla den nya vikten.

  1. Kroppens förbränning minskar. När du bantar går förbränningen ner. Kroppen gör av med mindre energi, blir helt enkelt mer effektiv. Och det är rejäla sänkningar vi pratar om. Efter en bantningsperiod kan din energiförbrukning ha sjunkit med 200–500 kalorier per dag. Ett sätt att öka förbränningen är att motionera, men även när du rör dig är energiförbrukningen lägre efter en viktminskning.
  2. Du blir hungrigare, mer sugen – och känner dig mindre mätt. Kroppens hormoner påverkas när du går ner i vikt, och signalerna för mättnad och hunger störs. Nivån av hungerhormonet gherlin ökar – och nivån av mättnadshormonet leptin går ner. Du känner alltså mer hunger och blir mer sugen på sött och kaloritätt – samtidigt som du inte känner samma mättnad när du äter något.
  3. Fettceller går tyvärr inte att bli av med. Överviktiga har ungefär dubbelt så många fettceller som normalviktiga. Och de försvinner inte för att du går ner i vikt. De går bara ner i storlek. Däremot vill de gärna bli påfyllda igen! Du riskerar också att få fler fettceller när du går upp i vikt, samtidigt som du inte känner samma mättnad när du äter något.
  4. Det är svårt ändra gamla vanor. Din övervikt sitter ofta djupt. Det betyder att även om du vill ändra ditt beteende är det inte säkert att ditt undermedvetna vill, och det behövs inte mycket för att du ska falla tillbaka i gamla vanor. Dessutom är det en mental påfrestning att kämpa för att gå ner i vikt. Inte konstigt om man då vill trösta sig lite med något gott?

Äntligen viktbalans! Har du läst det förut? Tänkt att, oj vad skönt, nu kommer äntligen en metod som gör att du kan få precis den vikt du vill ha och sedan förhoppningsvis hålla den livet ut.

Eller åtminstone fram till sommarens bikinisäsong …

Och sedan blir det inte riktigt så.

slutbantat_erikhemingsson

Erik Hemingsson är överviktsforskare.

Pratar man med överviktsforskaren Erik Hemmingsson är det lätt att förstå varför. Han kom nyligen med sin bok Slutbantat – förstå din kropp och få en viktminskning som håller livet ut (Bonnier Fakta) – en bok om varför det absolut inte fungerar att banta.

I hans värld handlar viktbalans om något helt annat.
Det handlar om att slappna av, känna efter lite mer, sluta oroa sig så mycket över vikten – och i stället börja bry sig om att må bra.

Att ha hälsan och välmåendet som fokus är nämligen i stort sett enda sättet att få viktbalans, menar han.

– Det finns olika sätt att förklara varför bantning och att försöka gå ner i vikt inte lönar sig. Ett enkelt sätt är de fyra försvaren (se nedan), som gör att kroppen vill gå upp all vikt du lyckas få den att gå ner. En annan förklaring är att kroppen har en idealvikt den vill väga, och den vikten är kanske inte densamma som du och skönhetsidealen tycker att den ska väga.

slutbantat_boken
Det här med att kroppen har sin egen idealvikt vet vi genom att studera människor empiriskt, förklarar Erik Hemmingsson. Kroppen väljer helt enkelt en vikt som du kan upprätthålla utan att anstränga dig alltför mycket.

– Vill du väga mindre än det, då är det nästan omöjligt att hålla. Många som har bantning som livsstil kämpar mot kroppen, och vill ha en vikt som kroppen inte vill ha. Men det går inte i längden att stå emot, kroppen har så starka försvar, det har den för att säkra överlevnaden.

Viktbalans handlar alltså dels om att hitta – och acceptera! – din högst personliga idealvikt. En vikt som din kropp gillar och trivs med. En vikt som den kan tänka sig ha resten av livet.

Men viktbalans handlar också om att du själv behöver ha livsbalans.

Det handlar om att skaffa sig en livsstil där du får plats för allt det som du mår bra av; att röra dig, äta bra mat, återhämta. Och där det finns utrymme att känna efter: Vad känner du, vad behöver du och din kropp?

Du kan också behöva lära dig tyda kroppens signaler bättre.

Är du verkligen hungrig? Eller är du törstig? Trött? Uttråkad? Och är det inte så att du faktiskt var mätt för fem tuggor sedan, nu äter du bara för att du tänker på annat …

Här handlar alltså viktbalans om att ha ett liv där du får utrymme att känna och tänka efter, att tolka känslor och signaler. Men med de liv vi lever i dag, där vi ofta kör på för fullt, är risken stor att man tappar bort allt sådant.

Det finns helt enkelt alldeles för många saker som stör, konstaterar Erik Hemmingsson. Som all påverkan utifrån med utseendeideal och drömvikter.

– Vi fäster för stor uppmärksamhet på vikten och utseendet och fastnar i det. Vi bombarderas av skönhetsideal, och vi vill göra allt för att se ut så. Vi känner oss otillräckliga i jämförelserna och det föds ett missnöje med kroppen och vikten.

– Det vore bättre om folk inte höll på och fokuserade så mycket på det, utan fokuserade på att må bra i stället.

En annan faktor som stör är det sociala trycket.

– Det kan vara förödande. Vi lever i ett dömande samhälle – och ofta är det vi själva som dömer oss. Speciellt överviktiga som får höra att ”det är bara att ta tag i”. Då är det lätt att hamna i en negativ spiral, med stress, missnöje, känner inte längre signalerna…

En tredje faktor som stör är maten, konstaterar Erik Hemmingsson. Vi äter skräpmat, halvfabrikat, sött, inte riktig mat. Både för att vi inte har tid med riktig mat, och för att dämpa känslor (återigen – det är viktigt att känna efter!). Men också för att det finns där!

– Skräpmat gör att kroppens balans störs. Och kroppen är girig, den vill ha kalorier och sött. De som producerar skräpmat och läsk vet precis vad de gör.

En fjärde sak som stör balansen är förstås stress.

– Stress är extremt viktigt när det gäller vikten. Det är ännu en faktor som gör att det är svårt att hitta balans. I dag med det ständigt uppkopplade livet, och alla ideal vi vill leva upp till, känner många att det vi har inte är tillräckligt bra. Och det blir en stress att aldrig riktigt få vila, att alltid vara på väg.

Stress blir motsatsen till att känna efter och lyssna.

Stress blir att lyssna utåt mer än inåt.

– Det är svårt att överdriva betydelsen av stresspåverkan när det gäller vikt, säger Erik Hemmingsson.

Förutom att du känner efter mindre, gör stress att kroppens fettinlagring blir effektivare. Men stress styr dig också mot sämre val när det gäller mat och motion.

Så vad ska du då göra om du nu känner att du har överviktskilon som du faktiskt skulle må bra av att må bli av med? Ja, bara det faktum att du har hälsan som fokus är ett bra första steg.

– Det gäller att våga gå lite djupare med sig själv. Fundera över varför du lagt på dig övervikten, lära känna kroppen och lyssna på den. Och kanske också sluta sträva efter en vikt som motsvarar ett skönhetsideal, säger Erik Hemmingsson och konstaterar att vi bombarderas med budskapet att smal är lika med lycklig.

– Men det är ett högt pris att betala att gå runt och vara missnöjd med sin kropp. Och att gå runt och må dåligt spär dessutom på oket och stressen.

Det gäller att i stället hitta sin egen väg, sin egen balans. Och som sagt förlika sig med att man kanske inte kommer att se ut som skönhetsidealet.

– Men är det så viktigt egentligen? Eller är det viktigare att må bra?


Så blir du av med stressmagen

Muffinsmage kan i själva verket bara vara ett tecken på en obalans i livet.

Har du fått en stressmage? Det är där de farliga överviktskilon sätter sig när tempot går för fort. Just de kilona är alltså viktigare att bli av med.

Men är de svårare att bli av med? Eller lättare?

Ja, både och, säger Erik Hemmingsson.

– Börjar man en lågkaloridiet och snabbt går ner är det fettet som satt sig på magen som försvinner först. Det är enkelt för kroppen att mobilisera, det kan enkelt användas som bränsle. Men man lagrar också snabbare upp det fettet igen.

Många kvinnor i menopaus upplever också att fettet börjar flytta på sig från rumpan till magen.

– Det har dels med en hormonell styrning att göra, men också här kan stressen spela in. Det kan vara en kraftig stress att vara i klimakteriet, och dessutom en stress när man märker att kroppen förändras.

Så vad gör man då om man har gått upp i vikt och det har lagt sig på magen?

Jo så här, enligt Erik Hemmingsson:

  1. Se till att inte gå upp mer.
  2. Lägg om livsstil. Att gå ner i vikt är så mycket mer än bara mat och motion, det gäller att titta på sin stress och livssituation och göra en lite djupare analys: Varför har jag gått upp? Varför stressar jag så mycket? Vad styr mina vanor?Oavsett vad vi väger gäller de här må bra-faktorerna:

    Undvika att stressa, sova ordentligt, inte röka, bra mat och motion.

    – Det här har extremt goda hälsoeffekter, oavsett vikt.
    Också att oroa sig mycket är en stress och en risk.

    – Det gäller att odla en positiv attityd till sig själv och sin kropp. Många förstår inte hur viktigt det inre är för vår hälsa.


– Missnöje är en dålig drivkraft!

Sluta oroa dig så mycket över vikten – och i stället börja bry sig om att må bra. Fundera över varför du vill göra en förändring – för att du vill, eller andra?

Att försöka gå ner i vikt av kosmetiska skäl – ”jag vill bli smal och snygg!” – fungerar dåligt, säger Erik Hemmingsson. Eller rättare sagt inte alls. En anledning är att den motivationen drivs av missnöje.

– Till viss del kan ångest göra att vi får kraft att agera. Men missnöje blir ofta en kortsiktig motivation. Man orkar inte. Det kostar för mycket.

Missnöjet drivs dessutom ofta av externa faktorer, som samhällets bild av hur vi ska se ut.

– Det blir inte samma kraft som om motivationen kommer inifrån. Riktig drivkraft kommer inifrån personen, den kostar inget, och det är där man måste försöka hamna.

Erik Hemmingsson tar motion som exempel. En del människor motionerar för att de känner att de mår bra av det. De gillar känslan, gillar välmåendet det ger. De styrs av en inre drivkraft att må bra!

Medan andra känner att ”jag borde verkligen börja träna” – och det vet vi väl alla hur det brukar gå med sådana satsningar.


– Oro är också skadligt!

Att ha en massa extrakilon kan vara ohälsosamt, men riktigt så enkelt är det inte.

Om jag nu väger några kilon för mycket, när blir det farligt?

– Lite övervikt är inte farligt alls, sedan beror det på, säger Erik Hemmingsson.

Det finns olika sorters fettvävnad. Den farliga som lagras i buken utsöndrar egna hormoner. Och den mindre farliga sitter till exempel runt höfterna. Det här gör att BMI (body mass index) är ett trubbigt verktyg, för att se hur farlig din övervikt är. Att titta på midjemåttet är något bättre.

Så var går då gränsen?
– Ofta känner du om du har ohälsosam övervikt, menar Erik Hemmingsson. Det kanske börjar påverka leder, din ork etcetera. Några kilos övervikt som inte påverkar hälsan behöver man inte bry sig så mycket om.

– Har du mycket hjärtkärl-problem i släkten? Diabetes? Då får du vara lite försiktig, konstaterar han.

Är du rädd att få diabetes, problem med leder, artros, ökar risken för cancer, då kanske du också behöver se över din livsstil.

– Men tänk på att gå omkring och oroa sig också är en stress, och ett högt pris att betala. De flesta skulle må bra av att slappna av lite.


Så kollar du ditt midjemått

För kvinnor gäller att ett midjemått på 79 cm eller mindre innebär låg risk, 80–87 cm innebär måttlig risk och över 88 cm hög risk.

Av: Eva Gussarsson Foto: Shutterstock