Halva sommaren har gått och du sitter där i stugan eller på balkongen och inser att det inte blev så mysigt som du drömt. Nu behöver du hjälp av en klok människa. Psykolog Åsa Kruse ger goda råd.

Det skulle ju bli så härligt, ni skulle äntligen umgås hela familjen. Och så känner du i stället: ”Hjääälp – det här funkar inte. Vad ska jag göra nu?!?!”

Precis så där. Med massor av frågetecken och utropstecken. Och med lätt panik hotande bakom den vitmålade husknuten. Hur kunde det bli såhär?

Åsa Kruse

Psykologen och psykoterapeuten Åsa Kruse har arbetat många år med de härvor som vi människor lyckas trassla in oss i och särskilt när vi inte kan sätta gränser.

Varför blir det så knasigt på semestern, när det skulle vara som bäst?
– Jag tror att det beror på den typ av familjeliv vi lever just nuförtiden. Vi ses inte lika mycket som tidigare, många äter inte ens middag tillsammans. Vi jobbar och har dåligt samvete för att vi inte hinner med barnen. Och barnen drar iväg på sina aktiviteter. Sedan vill vi överkompensera på semestern. Nu ska vi ha det så mysigt och umgås tillsammans. I stället kommer alla frustrationer upp när vi har tid.

Men Åsa Kruse menar att det går att se allt det där tjafset och missnöjet som en fördel. det är nu vi har tid och lugn och ro nog för att se vad vi behöver jobba på. Och prata om. Särskilt som par.

– Det mest förödande är när man bara tiger. Det är då man glider isär. Det är då man börjar leva parallella liv, inte har särskilt mycket gemensamt … och så hittar man någon annan.

4 bästa råden när det inte blev som du tänkt

Problem 1: Ska det vara på det här viset?

En vecka in på semestern har du börjat ifrågasätta allt. Det mal i ditt huvud från första kaffekoppen på trappan tills du lägger huvudet på kudden. Du är som en upprörd Sverker i Plus och frågar ”Ska det vara på det här viset?”

Känslomässigt är du beredd att slänga både din relation, din sommarstuga, ditt jobb och (bara nästan) dina barn i soptunnan.

Ska ni sitta där i stugan och med bara vitt vin och tystnad som sällskap ett år till … Ska du gå den där träskovägen ner till sjön, se glad ut när släkten kommer och … ja, fyll i själv.

Åsas råd:
På semestern har man tid för reflektion och eftertanke. Det är väldigt vanligt att frågan: ”Ska vi verkligen köra det här varvet ett år till?” kommer upp. Det är lugnare och inte så mycket som stör som i vardagen övriga året. Fatta inga drastiska beslut men ta chansen att reflektera och omvärdera.

  1. Försök inte att skyffla undan dina känslor och tankar. Du kanske kan trycka ner dem under semesterveckorna och sedan blir det höst och du hinner inte tänka alls, mer än att hålla allt rullande. Och då kommer nästa sommar bli likadan som den här.
  2. Var ärlig mot dig själv. Ta dina känslor och tankar på allvar.
  3. Känner du att dina grubblerier bara går i cirklar? Sätt dig ner och fundera strukturerat över ”Hur vill jag ha det?” och ”Hur vill jag inte ha det?” Dela upp i olika ämnen, det kan till exempel vara ”i min relation”, ”på semestern” och ”på jobbet”.
  4. Skriv ner dina listor med för- och nackdelar och spara dem. Sedan tar du fram dem om en månad, läser och ser om du fortfarande tycker likadant.
  5. Lever du med en partner, ta upp ämnet. Semestern är en bra tid för samtal. Tänker du efter är det faktiskt enda tiden under året då ni hinner prata med varandra.Diskutera för- och nackdelar med att ha det som vi har det nu. Fundera tillsammans, enas om hur ni ska göra, sök kompromisser. Ska ni kanske ha kvar sommarstugan tre år till och sedan sälja den?
  6. Utvärdera och förändra. Det kan ni göra tillsammans som par eller familj men du kan också göra det ensam. Och gör det skriftligt – annars är risken stor att du och ni upprepar samma misstag gång på gång.Vad tyckte ni var roligt? Vad tyckte ni var rätt misslyckat? Om ett år kanske ni har glömt hur trist ni faktiskt tyckte att den där veckan på Gotland var – risken är att ni minns den som jättehärlig.

Problem 2: Jag orkar inte driva pensionat Släkt & Vänner

Du är social och gillar att umgås, men inte med alla och hela tiden. Och särskilt inte om du inte förväntas fixa allt praktiskt och vara artig och alltid glad värdinna. Ändå blir det likadant varje sommar.

Glada vänner och släktingar kommer förbi och hälsar på och stannar, ärligt talat, alldeles för länge. Men du kan bara inte med att be dem åka, trots att du ser dina efterlängtade ”bara-vara”-dagar försvinna.

Åsas råd:
Grundregeln är att det är du som ska uttala gränser, inte fråga andra om dem.

  1. Fråga inte ”Hur länge tänker ni stanna?” utan sätt gränser själv, såsom ”Det går bra fram till lördag, men sedan har vi andra planer.”
  2. Tala klarspråk. Säg nej, när du verkligen inte vill få besök. Säg till exempel ”Nej, det går inte”. Vi tycker det är så kul att träffa er men den här semestern har vi bestämt att vi ska vara ensamma och bara koppla av som familj.

Problem 3: Jag bara flänger runt

I år skulle du verkligen ta det lugnt, sitta och lyssna på fåglarna och simma i insjöar. Men hur blev det? Du flänger som en galning mellan utflykter och hälsa på-turnéer och känner dig mer stressad än när du jobbar heltid.

Åsas råd: 
Det gäller att göra en realistisk tidsplanering, precis som det gäller i alla andra sammanhang.

  1. Planera även om du gillar att vara spontan. För blir resultatet av alla dina spontana impulsaktiviteter att du springer runt som ett skållat troll så fungerar det ju uppenbarligen inte. Och var realistisk. Du kanske inte ska försöka hinna med tre saker på samma eftermiddag.
  2. Varva aktiviteter och vila. Har du eller ni rest runt och umgåtts med folk intensivt några dagar så planera in några vilsamma ensamdagar efteråt.
  3. Utvärdera. Hur blev det? Vad är bästa mixen av aktiviteter och vila för dig? Vad blev roligt? Vad blev bara trist och jobbigt?

Problem 4: Tonåringen bara sitter inne med datorn

Det kliar över hela kroppen på dig när solen skiner och dina tonårsbarn sitter inne i stugan med en Ipad och hörlurar och för sjuttonde gången säger ”Nej, jag vill inte åka med och bada.” Du vill hiva både ungar, mobiler och paddor i sjön och försöker att inte skrika högt.

Åsas råd:
Man måste inse att tonåringar faktiskt har helt andra behov än vuxna. Acceptera att de har andra intressen och annat fokus än du själv.

  1. Försök att inse att i dina tonåringars utveckling ingår behovet att dra sig undan, att hitta andra intressen än era gemensamma och att prioritera andra människor framför familjen (det är därför det är viktigare att hålla kontakten med kompisar än komma ut och umgås med er andra).
  2. Fråga dig själv om det möjligen kan vara så att du överidentifierar dig med dina barn i vissa avseenden. Du gillar själv att vara utomhus och älskar att bada – om inte ditt barn gör det så måste det väl vara något fel? Eller? Och så börjar oron bubbla i dig. Du är inte ditt barn. Ditt barn är inte du. Det kan du tugga på som en oroslindrande tablett.
  3. Träna dig i impulskontroll innan du säger till. Du vinner inget på att skrika och hota, försök vara lugn.
  4. Bestäm regler, helst före semestern. ”Den här semestern kommer det att fungera så här…” Reglerna kan till exempel innefatta ”Vi lägger bort datorn vid de här tillfällena/de här tiderna” och ”Alla är utomhus åtminstone någon timme per dag.”

Av: Maggan Hägglund Foto: Getty Images

 

NUVARANDE Semesterakuten – bästa råden när det inte blev som du hade tänkt det
NÄSTA Ingamar Bergman 100 år – Taras snabbguide till världsberömde regissören