"Stressad" säger en läkare, "klimakteriet" säger en annan, "sköldkörteln, kanske" föreslår den tredje. Det är inte lätt att känna sig hängig, deppig och orkeslös och vara kvinna mitt i livet. Kräv en ordentlig koll – för faktum är att allt kan hänga ihop!

Du går plötsligt oförklarligt upp i vikt. Kilona bara smyger sig på… Du känner dig trött och hängig, orkar inte som förut.

Aha, det är klimakteriet, tänker du.

Eller kanske är det stress? Du kör ju ändå rätt hårt.

Nja, faktum är att det lika gärna kan vara sköldkörteln. Symptomen för underfunktion, hypotyreos – kan nämligen vara förvillande lika både klimakterie- och stress-symptom.
Och ibland hänger de ihop! Det konstaterar Kenneth Ilvall, specialist i allmänmedicin och ansvarig på Medichecks Sköldkörtelkliniken.

Risken för vissa typer av underfunktion påverkas nämligen av långvarig stress. Och av klimakteriet.

Nästan en halv miljon svenskar – och mest kvinnor – har hypotyreos, det vill säga underfunktion i sköldkörteln. Det är dessutom en diagnos som har ökat de senaste åren. Kanske för att sjukvården blivit bättre på att diagnostisera det. Kanske beror det på att vi stressar för mycket, menar Kennet Ilvall.

– När vi stressar blir det hormonella trycket för starkt. Vi sliter ut oss.

Kennet Ilvall berättar att många patienter han träffar har en intensiv livsstil och upplever att kroppen inte längre klarar av det.

– Kroppen tar slut. Vi bränner ljuset i båda ändar.

Och problem med sköldkörteln kan vara resultatet.

Vad är vanligaste symptomen på sköldkörtelproblem?
– Trötthet! 95 procent som kommer och har sköldkörtelproblem är trötta. Och så går man ofta upp i vikt, håret blir torrt och sprött, naglar och huden påverkas. Man kan också känna en kognitiv nedsättning, ”hjärndimma”.

Hur vet jag att jag har problem sköldkörteln och inte stress?
– Det kan vara lätt att blanda ihop, och det är många som gör det. Många som har det ena, kan också utveckla det andra. Förebygger man stress, så minskar trycket på kroppen och risken att drabbas av sköldkörtelproblem minskar.

Och hur vet jag att det är sköldkörteln och inte klimakteriet?
Ja det kan också hänga ihop, konstaterar Kenneth Ilvall.
– Det är i perioder av hormonsvängningar, som de allra flesta får problem: födseln, puberteten, i samband med att man blir gravid, får barn och ammar – och i klimakteriet. Det är då vanligare med sköldkörtelproblem.

Det här kan också vara en orsak till att sköldkörtelproblem är vanligare hos kvinnor än män, menar han. Kvinnor har helt enkelt fler hormonella omställningar än män.

Om jag drabbas av sköldkörtelproblem – eller vill undvika det – kan jag påverka det med min livsstil?
– Absolut. Det finns studier som visar att till exempel kosten kan påverka, säger Kenneth Ilvall.

Exakt vad som är bäst sättet att är dock inte kartlagt.

– Men det blir nästan alltid bättre av att välja antiinflammatorisk kost. Och eventuellt ta bort gluten, som kan vara en stressfaktor för kroppen.

Ett annat tips är att hålla igen på stekt – ät hellre kokt. Och tänk lagom är bäst.

– Lagom mycket grönsaker och fibrer. Och kanske äta lite mindre än vad vi gör.

Att röra på sig – om man orkar – är också bra. Ofta får den som lider av hypotyreos ont i leder och muskler, och då är det bra att röra på sig och få i gång cirkulationen och må bra-hormonerna, säger Kenneth Ilvall.

Och så var det det där med stressen!

En del med sköldkörtelproblem blir hjälpta av att tänka över med stresshantering, konstaterar han. Sköldkörteln är beroende av många hormoner. Och ökar vi må bra-hormonet serotonin till exempel, då mår sköldkörteln bättre.

– Men det räcker inte alltid att bara sluta stressa, man kan behöva någon form av behandling. Levaxin är det vanligaste.
Med levaxin (konstgjort hormon) blir många bra, konstaterar han. Men inte alla. Och det kan bero på att man fortfarande har ett stort stresspåslag.


Doktorns tips på vad du själv kan göra

  • Dra ner på stressen.
  • Ät omväxlande och hälsosamt, gärna antiinflammatoriskt, med grönsaker och inte för mycket stekt. Gluten kan vara bra för vissa att undvika.
  • Rör på dig – det är jättebra att få igång cirkulationen och få igång må bra-hormoner. Gärna skonsam träning som simning.
  • Ta självklart kontakt med läkare för att kartlägga vad dina problem beror på, så att du kan få rätt behandling.

    Hypo eller hyper? Så vet du!

    Underfunktion, hypotyreos, är absolut vanligast, 465 000 svenskar har det diagnostiserat. Tillståndet kan bero på flera saker, vanligaste orsaken är autoimmunitet.

    Sjukdomen kallas då Hashimotos sjukdom, och beror på att immunförsvaret inte fungerar som det ska utan i stället börjar attackerar kroppens organ. Och när sköldkörteln attackeras kan den inte fungera optimalt.

    Underfunktion kan också bero på jodbrist, eller vara en bieffekt av medicinering, eller bero på fel i hormonsystemet.

    Symptomen för underfunktion kan vara många: extrem trötthet, sömnlöshet, minskad sexlust, tål inte fysisk aktivitet/orkar inte/andfåddhet, kraschar på eftermiddagarna, mentalt slö, dålig koncentration, sämre minne, högt eller lågt blodtryck, tappar hår, torr/glåmig hy, ljudkänslig, minskad aptit, sötsug, PMS, viktökning (eller minskning), fetma, torra ögon – och en hel rad andra symptom!

    Överproduktion/hypertyreos är betydligt mindre vanligt, men drabbar runt 3000 svenskar varje år. Kallas också för giftstruma och delas upp i två typer: Graves sjukdom och knölstruma.

    Här kommer symptomen ofta smygande och de är många och varierade: bland annat trötthet, hjärtklappning, svettningar, viktnedgång, lös mage, oro, depression, lättretlighet. Kan till en början ge ungefär samma symptom som stress!

    Av: Eva Gussarson