Taras krönikör Maggan Hägglund var Taras första chefredaktör. Hon bor i ett grönt radhus och är särbo med Anders.

Jag älskar känslan av nystart i januari. Ny termin, nytt år, en ny räcka av okända dagar. 365 askar med en ny dag i varje. Men det är lätt att överdosera på nyårslöften. Sätta upp mål, planera och entusiastiskt vilja slå rekord. Skutta iväg som en glad och entusiastisk golden retriever med flaxande öron. Jag tror att det kan vara bra att låta den inre golden retrievern lugna ner sig lite så här i början av året. Lägga sig ner i korgen och ta en paus. För det är inte så dumt att se bakåt också. Inte bara skriva ”måste-göra-listor”, utan också ”tänk-så-mycket-jag-faktiskt-gjort-listor”. Inte bara fokusera på vad vi vill hinna uppleva 2019, utan också hinna summera allt fantastiskt som vi faktiskt har gjort och upplevt under 2018. Sitta stilla och öppna locket till året som nyss gick och eftertänksamt plocka med minnena som ligger där. En del smärtsamma – tänk att vi kom igenom det svåra. Eller det kanske bränner bittert fortfarande. Du behöver trösta dig och ge dig tid. Du behöver hålla de svåra minnena i dina öppna händer och se på dem med mildögon. En del är glädjefyllda – tänk att du faktiskt gjorde den där resan, att du träffade så många människor, att du fick vara med om så mycket. Det är som glittrande pärlor och vackra stenar som slipats silkesmjuka. Håll dem i handen, förundras och lägg ner dem igen i 2018-årsåldern. Där finns det du lyckades med, målen du nådde, alla bra saker du faktiskt genomförde. Av olika storlek. I min årslåda finns till exempel ”Jag nådde mitt mål att faktiskt kunna göra en armhävning!” Och där finns våra lite kantstötta misslyckanden. Perfekta är vi inte. Låt oss se med kärlek på det som inte blev så prydligt och lyckat. Håll de minnena i dina varma händer och bädda sedan ner dem i 2018-asken igen. Och nu har vi ett nytt år. Det är dags att trycka ”play”. Och jag önskar att allas våra inre golden retrievers lyckliga och entusiastiska ska få utforska detta nya 2019. Jag läste nyligen Ilene S Cohen, en bloggare och psykoterapeut, som undrade varför vi så ofta hör berättelser om folk som kommit från noll och skapat sig fantastiska karriärer och förmögenheter – men så sällan hör om känslomässiga framgångssagor. ”Jag skulle hellre höra om människor som med själslig balans klarat att ta sig igenom svåra tider, och som nu lever känslomässigt rika liv med personlig utveckling, givande relationer och en väl utvecklad självkänsla”, skriver Ilene. Men visst låter det som en bra målsättning för 2019. Att satsa på en känslomässig framgång? Att bygga en inre förmögenhet. Det kallar jag en bra investering.

  •  Att bli en aning bättre på att trösta sig själv.
  • Att klara förändringar i livet utan att tappa fotfästet.
  • Att bli mindre beroende av bekräftelse utifrån och lyssna mer på sin egen inre röst.
  • Att kunna sätta gränser och odla relationer där det finns en bra balans mellan att ge och ta.

God fortsättning på det nya året och må du få det du djupast inne drömmer om. Av : Maggan Hägglund