Moa Herngren är författare och har bland annat skrivit boken "Fältguide för bonusfamiljer". Clara Herngren är samtalsterapeut med inriktning mot bonusfamiljer. Båda är medskapare till "Bonusfamiljen" på SVT.

Fråga: Jag gick in i en relation för fem månader sedan. Vi älskar varandra väldigt mycket men det är sååå tufft. Vi har varsitt barn med oss. Min son är 15 år (med adhd) och min kille ,Patrik, har en dotter som är tio år.

Patrik har varit separerad i 2,5 år nu och jag har varit främst ensam under alla dessa år med min son. Vi kastade oss lite för fort in i vår relation och tog in barnen tidigt då vi kände oss supersäkra i detta. Vi har lite olika sätt att se på hur det ska fungera och hur familjer ser ut. Jag är en av fyra syskon, Patrik är ensambarn.

Patrik tycker att vårt stora problem är min son och att han har en taskig attityd gentemot hans dotter. Jag håller inte med och vi hamnar i bråk om och runt detta så pass illa att vi inte kan ta oss ur.

Vi behöver stöd i detta snarast! Vi vill hinna skaffa ett barn ihop och vi vill leva ihop för alltid men förstår inte hur det ska gå till. Jag har enorm ångest i detta just nu.

Hälsningar, Lina

Att bygga en bonusfamilj tar tid
Moa och Clara svarar: Vi kan förstå känslan att vilja göra allt på en gång, flytta ihop och skaffa barn med den man är så förälskad i, men fem månader, särskilt i bonussammanhang, är väldigt kort.

Det låter som att ni måste sakta ner lite så att både ni och barnen får lära känna varandra i långsam takt. Det blir ofta tufft för alla inblandande när det går för fort.

Det är en sak att du och din kille känner er supersäkra på varandra men barnen behöver också få tid att ställa om och hinna med. Att bygga relationer gör man inte över en natt. Det är helt naturligt att det tar tid och kan vara svårt till en början.

Särskilt om ni kommer från lite olika familjekulturer och varit vana vid att vara ensamma med era ensambarn. Dessutom är du uppvuxen med syskon och din kille ensambarn där du har massor av erfarenhet av syskonkonflikter och din kille ingen alls. Det skulle nästan vara konstigt om det inte var en utmaning.

Många par som bildar en bonusfamilj har en målbild av att försöka skapa en ny kärnfamilj och en vision om att lyckas med det som de misslyckades med i sin tidigare relation.

Det är inte ovanligt att man blir besviken när man upptäcker att en bonusfamilj inte alls fungerar på samma sätt som en kärnfamilj eftersom de naturliga banden inte finns där på samma sätt och att man kanske inte känner för den andres barn lika mycket som för sina egna.

Detsamma kan gälla för hur barnen känner för bonusföräldrar och bonussyskon. I stället för att jobba emot detta och försöka trycka in bonusfamiljen i en kärnfamiljsmall brukar man vinna på att acceptera bonusfamiljen för vad den här.

Det kan också vara bra att inte ha för höga och orealistiska förhoppningar om hur ert liv ska bli. Det är inte samma sak som att ni inte kommer att få ett underbart liv tillsammans.

Men som sagt låt tiden göra sitt och försök finna en acceptans i det.

Du skriver att ni behöver stöd för att ta er igenom det här och det låter som om terapi eller familjerådgivning via kommunen kan vara en bra idé för att bolla känslor och tankar med någon utifrån.

Lycka till!

Vill du ställa en fråga till Moa och Clara? Mejla till bonusfragan@tara.se Märk mejlet ”Bonusfrågan”. Du är självklart anonym i tidningen.