Du läser att sexbrotten i sociala medier ökar och din oro växer. Du vill fråga men vet inte hur. Ta lite extra tid i sommar och prata med dina barn råder experten Caroline Engvall. Och framför allt – ta dig tid att lyssna.

10 snabba för att prata om utsatthet på nätet

  1. Prata när barnet vill – inte när du vill.
  2. Lär nyheter om övergrepp on- och offline tillsammans. Lyssna på poddavsnitt från poddserien Vägen framåt – om barn i svensk sexhandel, och diskutera det ni hört.
  3. Visa intresse och var nyfiken på det barnet berättar, också när det handlar om svåra samtal.
  4. Lyssna – länge. Lyssna klart. Avbryt inte.
  5. Du behöver inte komma med lösningar direkt. Bekräfta och lyssna.
  6. Ta dig tid att förstå – och ge barnet gensvar.
  7. Var inte rädd för att ställa ”fel” frågor. Sådana finns inte. Det viktigaste är att inte döma eller skuldbelägga.
  8. Avlasta barnet från skammen. Om och om igen om så behövs.
  9. Var öppen med allt. Gör inget bakom barnets rygg.
  10. Om du behöver polisanmäla: spara skärmdumpar på konversationer och hot. Gör en polisanmälan på 114 14 eller på en polisstation.

Det här kan DU göra för att skydda ditt barn

tonaring_internetsnack_0919

Intressera dig:
Hitta det konkreta

Utgå från det konkreta som gör dig orolig. Verkar barnet ha förändrats, till exempel dragit sig undan från kompisar, blivit mer utåtagerande eller på andra sätt signalerat att hen inte har det så bra?

Visa att du är intresserad av att förstå hur barnet har det och var öppen för att eventuella förändringar i humör eller beteende lan bero på många olika saker.

Våga fråga: 
Var så nyfiken att du nästan spricker!

Att över huvud taget fråga är viktigt. Det visar att du är en vuxen som vill förstå och bry dig om. Du bör också ha tid och intresse att ta vara på svaret du får.

Det är en träningsfråga att kunna prata med unga på ett respektfullt sätt. Försök att vara så nyfiken att du nästan spricker, på riktigt. Var heller inte rädd för att säga ”det du berättar om nu har jag svårt att ta in, jag märker att jag blir orolig”. Dela oron utan att säga ”låt bli det där, nu ska jag anmäla det som händer”. Att skapa en relation är otroligt viktigt.

Även om du som vuxen inte har så stor erfarenhet av barnens värld på internet är det viktigt att du intresserar dig och visar att du bryr dig genom att ställa frågor.

För att skaffa dig en grundläggande kunskap om olika sajter och funktioner kan du också fråga andra vuxna som kanske har bättre koll än vad du har.

Ett tips är också att gå in på populära sajter och se hur de fungerar. Vid individuella samtal med barn och unga kan öppet ställda frågor kring internetanvändning leda till mer känsliga frågor. Tänk bara på att inte vara fördömande eller moraliserande. Fråga för att du är intresserad och bryr dig.

Lyssna på riktigt
Öva på pokerfejset

Tid och förtroende är nyckelord. Nysta, lägg bort dina fördomar och försök förstå de bakomliggande orsakerna. Det viktigaste är att barn vet att de kan prata med sina närmaste vuxna om något obehagligt inträffar.

Genom att tidigt börja prata med ditt barn om känslor, tankar och relationer när det hänt mindre dramatiska saker tränar man både sig själv och barnet i att ha en öppen kommunikation även om sådant som är svårt.

Hjälp ditt barn att fundera över hur man kan skydda sig nu utifrån det som redan har varit. Hjälp till att hitta strategier och vägar ut när man är i den situationen.

Sådana strategier kan vara att man börjar sätta små gränser för sig själv, till exempel att man inte går ut på nätet varje dag. Att man i stället bestämmer sig för att göra något annat, något bra, som man tyckte om att göra tidigare.

Du som har fått förtroendet att ta emot en berättelse från ett utsatt barn behöver öva på din förmåga att hålla in dina egna tyglar och öva på pokerfejset, för att inte öppet reagera med chock, även om insidan gråter med det utsatta barnet.

Den som berättar behöver också mötas av någon som är intresserad och som bryr sig om. Koncentrera dig på att förstå. Vad är det som hänt? Hur är det för den som berättar? Det innebär att du måste ställa följdfrågor och be om förtydliganden. Ge dig själv tid att tänka, att smälta det du hör och att be andra om råd om du behöver det.

Som vuxen är det okej att säga att du inte vet, att du måste tänka över det du har fått höra – men se till att ge barnet gensvar. Det värsta man kan göra är att se på utan att ingripa – och när du gör det kan du rädda liv.


När ska du starta samtalet om nätet?

Har du små barn: Börja prata om kroppen, integritet och gränser redan i förskoleåldern – eller så tidigt som möjligt.

Prata om nätet – både om det fantastiska och om riskerna.

Var delaktig i barnets internetvanor och utforska saker tillsammans. Ju äldre barnet blir, desto större behov har det av integritet även vad gäller det som händer på nätet. Men fortsätt intressera dig för vad ditt barn gör på nätet: vilka spel hen spelar och vad hen gillar att göra där. Det kan vara en bra grund för samtal både om sådant som händer som känns bra och mindre bra. Be ditt barn visa. Låt dem vara experter och du en okunnig men nyfiken vuxen.

Yngre barn behöver lära sig att det finns sådana som luras om vilka de är på nätet och att man bör vara försiktig med att skicka bilder eller lämna ut detaljerad information om till exempel sitt namn till okända.

Förmedla att hon eller han alltid får berätta för någon vuxen och be om hjälp om det är något som inte känns bra, även om någon på nätet har hotat eller sagt åt en att inte berätta.

Har du äldre barn: Ett bra sätt att ta upp temat är när frågor kring sexuell utsatthet på nätet uppmärksammas i media. Man kan fråga sitt barn om hen hört talas om händelsen, vad hen tänkte om det, hur hen själv gör när någon okänd tar kontakt och vad man svarar om man får frågor som inte känns bra.

Genom att själv ta upp diskussionen utifrån exempel som man hört från tidningar eller vänner signalerar man att man känner till att detta existerar och underlättar en berättelse om något inte känns bra.


Fråga, fråga och fråga – 12 förslag på frågor du kan ställa till ditt barn

  1. Hur ser en vanlig dag på nätet ut för dig?
  2. Har du varit med om att någon har frågat dig eller någon kompis om nakenbilder på nätet? Hur kändes det?
  3. Känner du att du kan prata med mig/någon vuxen om det du är med om på nätet?
  4. Har du hört talas om dessa nya sätt att locka till sig nakenbilder från barn och unga? Hur tänker du kring det?
  5. Skulle du vilja prata oftare med mig/oss om hur du har det på nätet än vad du gör idag?
  6. Är du orolig för att bilder på dig riskerar att spridas på nätet eller att någon ska kränka dig på nätet?
  7. Hur pratar du och dina kompisar om dem som har drabbats av spridda bilder och/eller filmer på nätet?
  8. Har du någon gång träffat någon i verkligheten som du bara träffat på nätet?
  9. Vad tror du att jag/vi vuxna oroar oss för när det gäller nätet?
  10. Vad är det bästa/jobbigaste som har hänt dig på nätet?
  11. Har du någon gång ångrat något du sagt eller skickat via nätet?
  12. Hur vill du att jag ska fråga dig om internet för att det ska kännas bra för dig?

Om du misstänker att ditt barn – eller någon annan är utsatt:

BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) bup.se

Bris. Hjälp för dig som är minderårig. Barnens hjälptelefon 116 111. Bris vuxentelefon om barn 077-150 50 50, bris.se

Rädda barnens föräldratelefon- eller mejl, 020-786 786, foraldrar@rb.se, rb.se

Novahuset, ideell organisation som erbjuder stöd till tjejer och killar som har blivit utsatta för någon form av sexuella övergrepp, novahuset.com

1000 möjligheter, ungdomsjour i Stockholm med chattverksamhet, 1000mojligheter.se

Killfrågor, en webbplats där de som är eller känner sig som killar kan diskutera och chatta, tjejjouren.se

Ungdomsmottagningen på nätet, för inga mellan 12 och 25 år, umo.se

Unizon, samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer, jourer specialiserade på sexuella övergrepp samt jourer för anhöriga till barn som utnyttjas sexuellt. Jourerna stöttar och skyddar kvinnor, tjejer, killar, barn, unga, transpersoner och män. Sök på närmsta jour på unizon.se

Av: Caroline Engvall Foto: Shutterstock