Att vara förälskad är faktiskt att vara hög. På hormoner. Men vad händer när kärleken går från intim till rutin?

Få saker fängslar oss så mycket som den himlastormande kärleken. Den skildras i heta filmer, smöriga sånger och otaliga böcker. Och i sagornas värld får de älskande varandra – och så levde de lyckliga i alla sina da’r.

Men forskning visar att förälskelsen har ett betydligt kortare bäst före-datum än så. För det vi lite slarvigt kallar för kärlek kan delas in i tre faser:

  1. Lusten, som är en sexuell attraktion till någon.
  2. Förälskelsen, som innebär att man totalt går upp i en annan person.
  3. Och kärleken, som handlar om en djupare bindning.

Det som ofta skildras, och som många ser som ett slags relationsideal, är förälskelse. Men få verkar då tänka på att det är ett tillstånd snarare än ”äkta kärlek.”

– När du blir förälskad aktiveras kroppens så kallade söksystem. Du får en cocktail av uppåttjackhormoner som dopamin, noradrenalin och seratonin, förklarar psykoterapeuten och författaren Eva Rusz.

Ja, det finns fog för snacket om att man är hög på kärlek, för man känner glädje och eufori, blir nyfiken och uthållig. Att du rodnar och hjärtat börjar dunka när du tänker på din älskade har med noradrenalin att göra.

Hormoner ligger också bakom saker som att aptiten och sömnbehovet minskar – så man kan helt fokusera på att uppvakta sin älskade. Tillståndet skulle kunna sammanfattas med orden ”jag älskar dig av hela min hjärna.”

– Du har säkert hört talesättet ”blind av förälskelse.” Det stämmer, för i den här fasen idealiserar vi varandra och ser inte skavankerna. Det har biologiska orsaker, för inledde vi relationen med att notera alla fel skulle vi kanske välja bort varandra snabbare och inte fortplanta oss, förklarar hon.

Vissa blir som beroende av förälskelsen, av kicken man får, och lämnar relationen när det inte känns lika starkt längre – för att söka nya kickar.

– Risken med det mönstret är att du kan göra andra människor besvikna, men i förlängningen mår kanske inte heller du själv så bra av att aldrig slå dig till ro, säger Eva Rusz.

Eftersom förälskelsen är ett tillstånd snarare än en känsla varar den inte för evigt – man brukar prata om 6–18 månader, även om längden är individuell. Och det kanske är tur att den har en bortre gräns, för om vi gick runt och var så här besatta hela tiden skulle vi kanske inte få så många knop gjorda på jobbet och försumma träning och vänskapsrelationer.

Ändå är övergången från passion till kärlek en besvikelse för många.

För det som tidigare dolts i en slöja av härliga hormoner blir nu tydligare – och vi ser plötsligt brister hos vår partner. Då kommer tvivlet, som är en signal om fara.

– Övergångsfasen från förälskelse till en mer varaktig kärlek är utmanande. Försök att anta utmaningen, i stället för att låta rädslosystemet styra. Beroende på vad man har för uppväxt och relationsbakgrund kan man reagera olika på den här lugnare fasen. Vissa tycker att den är angenäm, medan andra blir rädda. Försök att ge det lite tid och börja utforska din partner.

Att komma till en innerligare kärleksrelation kräver lite mer mognad och ansträngning. För som författaren Raymond Chandler skrev, ”Första kyssen är magisk. Andra är intim. Den tredje är rutin.”

Men vinsten om du vågar stå kvar och bibehåller närheten är å andra sidan djup ömhet, tillgivenhet och tajta band.

– Förälskelse kontra kärlek är som att cykla på en elcykel i stället för en vanlig. På elcykeln kommer du längre per tramptag utan att ta i. Nu krävs lite större eget engagemang. Försök lära känna varandra genom att prata om värderingar, intressen, målbilder och visioner. Ta upp trådar igen, saker som tidigare sagts, och gräv lite djupare.

Att längta tillbaka till den spännande början och pirret är mänskligt, och Eva säger att det inte alls är så att man aldrig kan få återuppleva det. Man kan till och med lura hjärnan att tillfälligt gå tillbaka in i förälskelsen.

– Du kan göra en ”throw back-övning”, alltså tänka dig tillbaka till vad det var du föll för, vad du tyckte var sexigt med partnern, drömma om det bästa sexet ni haft och så vidare. Det känslomässiga systemet kan aktiveras av såväl minnen som foton och musik.

Eva Rusz säger att även om hon sett alldeles för många bli ”relationssoffpotatisar” måste inte en lång relation innebära tystnad och tristess – om du ger den en daglig dos av omsorg. För du och din partner måste själva ta ansvar för att föra kärleken framåt.

Fundera på hur du kan agera mer attraktivt? Kan du piffa till dig? Eller uppvakta på ett nytt sätt? Göra något överraskande? Det är också viktigt att fortsätta visa nyfikenhet.

– Nyligen träffade jag ett par som hade varit ihop i 20 år, men hamnat i slentrian och nu ville skilja sig. Jag frågade om de visste vad den andra jobbade med, och de svarade det visste de, i grova drag. Den ena var polis och den andra läkare. Jag bad dem göra varsitt arbetsplatsbesök, vilket resulterade i att de på nytt blev imponerade av och nyfikna på varandra. Krångligare än så behöver det inte vara, säger Eva Rusz.

5 sätt att boosta kärleken

alska_hjarna1_1119

Eva Rusz tipsar om hur vi kan fortsätta att se och bekräfta varandra, och därmed odla kärleken.

  1. Ta inte din partner för given. Eftersträva att känna in din partner varje dag: Var befinner sig hen mentalt och känslomässigt? Vad kan hen behöva från dig?
  2. Hitta saker som får din älskade att le. Det kan vara att plocka en blomma på väg hem från bussen, eller messa ett citat som påminner om er två.
  3. Släpp småsaker. Att din partner göra något som tillfällig irriterar dig, som att ha teven på för hög nivå eller aldrig hänga upp badlakanet, är mänskligt (du gör garanterat motsvarande saker). Låt inte det förta er kärlek.
  4. Odla närhet. Gosa ofta. Håll varandra i handen. Det stärker det emotionella bandet.
  5. Lita på att du är med rätt person. Att alltid gå runt och tvivla, är som att köra in kilar mellan er. Då lägger du ofta mer fokus på det som är fel med din partner, än hens styrkor och härliga sidor.

Av: Linda Newnham Foto: Shutterstock