Din granne lär ha gjort det. Någon av din dotters klasskompisar. Kanske din ­kollega. Skickat dickpics som landat rakt i din mobil eller dator. Vi fortsätter att granska övertramp i spåren av #metoo – även om det kommer i form av en bild.

Svar på tal. Att skicka en skivad korv kan kanske få en oönskad dicpic att slakna.

Tänk dig följande scenario: Du sitter ensam hemma en tisdagskväll. Känner för att göra något kul. Så. Du drar av dig kläderna, tar av trosorna, smörjer in dig i underlivet med någon glänsande olja för att signalera upphetsning. Tänder ljusrören i taket eftersom du behöver god belysning. Hämtar mobiltelefonen. Fotar ditt underliv och – skickar bilden till ett hundratal slumpvis utvalda män. Utan en enda medföljande kommentar.

Känns det särskilt sannolikt? Spännande? Upphetsande?

Nähä.

Ändå är det exakt vad en rad män över hela världen gör, genom att skicka dickpics till både kända och okända kvinnor.

Faktum är att fenomenet med dickpics, alltså att fota sin penis i erigerat tillstånd och skicka till kreti och pleti, är så utbrett att handbollsspelaren Linnéa Claeson har kunnat göra en parallell karriär och succé på Instagram med kontot assholesonline, sångerskan Blenda Kabondo har skrivit låten ”Mama Mojo’s club ­(dickpic-song)” och författaren och journalisten Caroline Hainer skrivit en hel bok, ”Män visar kuken för mig”, om fenomenet.

Men helst skulle Linnéa Claeson naturligtvis slippa. Att hon lyft fram fenomenet har mer att göra med ­civilkurage och en markering mot ett oönskat beteende. För hon – och många med henne – har aldrig bett om att få bilder på okända mäns könsorgan skickade till sig.

– Första gången jag råkade ut för det var jag bara elva. När jag blev ­äldre och började vistas mer på sociala medier blev det allt vanligare, säger Linnéa Claeson.

För henne blev assholesonline en försvarsstrategi. För hon hade inte bett om att få bilder på könsorgan skickade till sin telefon. Att då visa upp de oönskade bilderna för vänner och försöka skratta åt eländet blev ett sätt att hantera det.

Sedan dess har Linnéa Claesons konto fått i det närmaste ikonstatus. Artigt och bestämt har hon gång på gång tackat nej till denna form av uppvaktning, men när männen ändå har fortsatt skicka bilder har Linnéa svarat med att skicka bilderna vidare till flickvänner, fruar, mödrar, systrar och vänner, alternativt lagt upp de följande konversationerna på sitt konto.

– Jag reagerar och agerar på det sätt som passar mig, men i själva ­verket är jag skitförbannad och ledsen över att så många tjejer och kvinnor behöver ta emot sådana här bilder, säger Linnéa.

Caroline Hainer minns att hon reagerade med förvåning när hon fick sin första dickpic. Samtidigt väckte det en nyfikenhet, som blev upprinnelsen till hennes mycket ambitiösa bok om ­fenomenet.

– När jag pratade med vänner visade det sig att många fått bilder, men att en vanlig reaktion var skam. Själv började jag fundera över vilka män som skickar den här formen av bilder.

Så, vad tror du det är för typ av män?
– Faktum är att jag inte kan se ­något särskilt mönster. Många tror dock på allvar att de uppvaktar kvinnan genom att skicka en dickpic, ­säger Caroline, och hänvisar till ­studier som visar att straighta män, i mycket större utsträckning än ­kvinnor, tänder på bilder av könsorgan, både sina egna och på bilder av bekanta och okända kvinnors underliv.

Katarina Görts Öberg, leg ­psykolog, psykoterapeut och auktoriserad sexolog på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, ­känner väl till företeelsen med att skicka dickpics.

Hon poängterar att det är en stor skillnad på män som skickar dickpics i någon form av flörtig ­dialog, alltså önskade dickpics, och på de män som skickar bilder till kvinnor som inte bett om att få ­bilderna.

– Visst finns det män som uppfattar att de skickar bilderna i samtycke med kvinnan, men det kan också finnas drag av exhibitionism hos dessa män. De njuter av tanken på att det finns en viss form av överraskningsmoment, att kvinnan inte har bett om att få de här bilderna, säger hon.

Att bilderna går raka vägen ­genom cyberrymden och in i kvinnans mejlbox eller telefon har ingen betydelse, eftersom den här typen av man går igång på själva fantasin om hur kvinnan kan reagera – och att reaktionen, oavsett om den är inbillad eller inte, ses som en bekräftelse från kvinnan.

Förenklat kan man säga att det finns två sorters dickpick-­avsändare: Den som gör det för att han känner sig liten, orolig och ängslig och upplever ett lugn av att skicka bilderna, och den som känner sig stark och full av kontroll i och med att han tar sig in i en annan persons privata sfär genom att skicka en bild på sitt kön.

– Dessutom kan känslan av makt och kontroll, att man skickar en intim bild till någon som inte bett om att få bilden, vara upphetsande, spännande och ge en känsla av bekräftelse, konstaterar Katarina Görts Öberg.

Man kan säga att fenomenet med dickpics är en modern form av blottning 2.0, en slags blottning deluxe, där blottaren inte ens behöver stå i vinterkylan och frysa i väntan på sitt offer. Att fenomenet har dykt upp är inte helt oväntat. Numera har nästan alla tillgång till mobiler med bra fotomöjligheter och internet ligger bara ett knapptryck bort. Att agera på impulser, även när det gäller att fota sitt könsorgan och skicka till alla möjliga och omöjliga, är ­därför lättare än någonsin.

– De män som söker sig till oss för att få hjälp med beteendet upplever det här som ett problem, där själva handlingen att blotta sig på det här sättet fungerar ångestdämpande. En del kan också ha problem med sociala relationer, säger Katarina Görts Öberg.

Nätet ger tillgänglighet, det blir lättare att nå många och det är enklare att träda över gränsen och skicka bilder till bekanta och helt främmande kvinnor.

– Men om det blivit en normaliserad handling är svårt att svara på. Vi kan varken säga något om åldern på männen som gör det, eller om företeelsen ökat. Klart är dock att internet gör att risken för att fastna i det här beteendet har ökat. Dessutom gör internet det enklare för en man att intala sig själv att han har fått ett samtycke, säger Katarina Görts Öberg.

I takt med att det blir enklare att skicka dickpics, blir det naturligtvis också vanligare för kvinnor att ta emot dem.

Man kan välja att som Linnéa Claeson försöka kommunicera med avsändarna, att som Caroline Hainer skriva en bok eller göra som två ­närstående tonårstjejer, som valt att förenkla tillvaron. När de får en dickpic, vilket händer titt som tätt, skickar de helt sonika iväg en svarsbild i form av en korv som delas i ett tjugotal tunna skivor i en äggskärare.

Ett tydligt tack. Men, nej tack.

Av: Anna-Maria Stawreberg Foto: Getty Images

NUVARANDE Dicpics – 3 sätt att hantera de oönskade bilderna
NÄSTA Livsbalans på 30 dagar – en kurs för att finna livsbalans i vardagen!