Tonårsfrågan: Kan jag prata mens och sex med mina döttrar?

I varannat nummer av Tara svarar Beny Plüss, legitimerad psykoterapeut och Taras expert på att leva med tonåringar på läsarnas frågor.

Hej Beny
Jag har två döttrar, 12 och 15, och är ensam med dem stora perioder. Vi har en öppen och bra relation, kan prata om det mesta. Men i takt med att de blir större kommer ju helt nya frågor, som det här med mens och även preventivmedel för den äldsta.

De sköter mycket själva men som förälder vill jag också engagera mig på olika sätt, och när det gäller allt det här med kroppens utveckling handlar det ju också om hälsa. Min äldsta dotter har till exempel ganska mycket mensvärk.

För många verkar det vara naturligt att mamman tar alla frågor kring detta, men måste det vara så? Kan inte jag som pappa engagera mig även i den här typen av frågor, även om jag har döttrar och inte söner? Kanske köpa hem mensskydd när jag handlar?

Fråga om de behöver något annat – och främst min äldsta dotter när det gäller preventivmedel? Kan jag fråga om hon och hennes kompisar går till någon ungdomsmottagning? Hur funkar det? Eller blir jag bara hopplöst pinsam då? Och är det farligt, att vara lite pinsam? Eller ska man kanske vara det som en ”modern pappa”?

Nyfiken på hur du tänker kring detta? Hur mycket får en pappa fråga om sina döttrars liv?

Tack på förhand!

Att vara lite pinsam gör dig till en bra pappa!

Beny svarar:
Jämställdhet och könsroller är centralt i dina funderingar. Viktig diskussion i sig. Och det finns ju inget direkt svar eller sanning kopplad till dina frågor.

Däremot tycker jag alltid att det är viktigt att resonera kring frågor man har, vilket också är ett sätt att inte fatta för snabba beslut, eller tvärtom inga beslut alls, eller bli rigid i sin uppfattning, inte minst när det gäller hur man ska vara med sina barn.

Deras mamma har ju som kvinna egen erfarenhet av mens, och troligtvis betydligt mer kunskap i ämnet, vilket kan innebära att de hellre pratar med henne. Jag tror att män i allmänhet vet allt för lite om mens för att kunna vara en bra diskussionspartner.

Utifrån detta dagsläge kan frågorna i sig betraktas som kvinnofrågor. Det betyder i sig inte att det är bra eller att det alltid kommer vara så, däremot att om en förändring ska kunna äga rum måste mannen intressera sig mer om kvinnans mens och sexualitet i stort.

Det låter som att du är nära dina döttrar och frågan blir då om du kan avvara vissa diskussioner. Det vill säga att du inte prompt behöver vara delaktig i allt, som ett bevis för din jämställdhet. Att stå tillbaka och inte vara överallt är rätt sunt.

När du nu undrar kring dessa frågor låter det som att du inte är alltför rädd för dem, varför du helt sonika kan fråga de lite kort för att framförallt ta reda på om de vill prata vidare med dig om mens och mensproblem – eller om de hellre gör det med modern eller någon annan.

Det viktigaste är nog att de vet att du finns tillgänglig och är intresserad och kan prata om dessa frågor. Framförallt då barnen ju bor enbart hos dig växelvis och då inte har mamman i närheten. Att du inte ska kunna köpa mensskydd tycker jag spontant låter lite väl försiktigt. Likaså när det gäller att informera de att ungdomsmottagningen finns. Ungdomsmottagningen medför också att ungdomar kan ta upp vissa saker med andra vuxna.

När det kommer till preventivmedel, är det nog så att du gör dem en tjänst genom att föra frågan på tal, att könsavdramatisera frågan. Problemet är ofta att ungdomarna själva inte vågar prata med varandra om preventivmedel. Man vågar ha sex, men inte prata om skydd.

Att som förälder ta initiativ och prata om sex och preventivmedel kan jag bara se som positivt. Du nämner att vara pinsam och skämmas! Här kan vi nog undra vem som tycker det är mest pinsamt, dina ungdomar eller du själv.

I skolan har man slagit fast att man tar upp sex och samlevnadsfrågor allt för sällan. Även bland psykoterapeuter har man kunnat konstatera att frågan undviks i rätt stor utsträckning.

Man blir avslappnad, vilket är en förutsättning för bra samtal kring sex och samlevnad, om man vågar vara lite pinsam i början och inte hamna i skammens tystnad. Sedan är dina döttrar i olika åldrar, vilket medför en anpassning. Men att vara pinsam som förälder hör antagligen till ett bra föräldraskap. Att däremot gå över gränser och prata när de absolut inte vill och heller inte har behov är förstås viktigt att undvika.

NUVARANDE Tonårsfrågan: Kan jag prata mens och sex med mina döttrar?
NÄSTA Tomatsallad med dill på sommartomater