Nej, det är inte så illa som vi ibland tror när vi dras med i den rådande svartsynen. Hans Rosling får med boken "Factfulness" guida oss till en mer nyanserad bild av sakernas tillstånd i världen. Ta ett djupt andetag, tänk efter lite och minska din oro.

Hans Rosling, 1948 – 2017

Svensk läkare och folkhälsoprofessor som förklarade världen med sina rörliga bubbeldiagram. Han grundade Läkare utan gränsers Sverigesektion och arbetade i perioder som läkare i bland annat Moçambique och Liberia.

2006 blev hans världskänd efter sitt Ted Talks om befolkningsökning och världsekonomi och 2015 gjorde han en bejublad föreläsning på Globen under galan ”Hela Sverige skramlar”. Han har även varit Sommarpratare i P1 och tävlat i På spåret.


Våga vara positiv. Fastna inte i cynikernas blinda svartsyn. Världen är faktiskt bättre än vad du tror och hela tiden sker framsteg. Hans Rosling tar tempen på samtidens utmaningar i boken Factfulness – Tio knep som hjälper dig att förstå världen. 

Han var ingen naiv optimist, utan en klarsynt possibilist som hela tiden såg möjligheter och utveckling. Nu kan du också öva upp din factfulness så att din världsbild kan grundas på fakta i stället för på oro.

1. Gapet
Vi människor vill helst tänka binärt, alltså dela in saker i två motsatta grupper med ett gap mellan. Hjältar och skurkar. Gott och ont. Instinkten gör att vi blundar för den kontinuerliga spridning som finns mellan ytterligheterna.

I-land och u-land är en sådan förlegad uppdelning. Det finns inget gap mellan rika och fattiga länder. 75 procent av mänskligheten bor i medelinkomstländer, alltså i länder som ekonomiskt befinner sig mitt emellan.

Men det är svårt för oss i ett rikt land att uppfatta de enorma skillnaderna mellan människor som har det sämre än vi. Mellan dem med bil, motorcyklar eller cyklar. Mellan dem som har skor, sandaler eller går barfota.

Alla som tittat ner från en hög byggnad vet att det är svårt att uppfatta höjdskillnaderna mellan de lägre byggnaderna. Alla husen ser så små ut. Men det är stor skillnad på en barack och ett tiovåningshus.

Factfulness: Kom ihåg att verkligheten nästan aldrig är så polariserad. Majoriteten finns vanligen i mitten.

Hans Rosling, skrev boken Factfulness – Tio knep som hjälper dig att förstå världen (Natur & Kultur) tillsammans med sin son Ola Rosling och sonhustrun Anna Rosling Rönnlund. Den gavs ut efter hans död.

2. Försämringar
Det är så lätt att klaga och bara se allt dåligt i världen. Vi hör sällan talas om allt bra som händer och den världsbild du fick i skolan gäller inte längre.

Massor av tydliga förbättringar sker hela tiden, som ökad läskunnighet, mer forskning, starkare demokratier, fler flickor som går i skolan och högre vaccinationsgrad.

Men de flesta globala förbättringar händer långt bort från ditt köksfönster. Du måste vässa öronen för att snappa upp ledtrådarna och höra suset av framgång och positiv utveckling.

Förlusten av hopp är förmodligen den allvarligaste konsekvensen av vår instinkt att bara se försämringar.

Factfulness: Inse att det du hör i media och från omgivningen nästan alltid är dåliga nyheter. Förbättringarna hör vi sällan talas om.

3. Linjär utveckling
Det är så förrädiskt lätt att tro att allt fortsätter att utvecklas i samma takt som det gjort. Befolkningsmängden i världen ökade från 3,7 miljarder 1970, till 7,6 miljarder 2017, alltså kommer den att dubbleras igen till 15 miljarder människor år 2064.

Men FN:s experter är ganska säkra på att jordens befolkningsmängd kommer att stabiliseras på mellan 10 och 12 miljarder mot slutet av seklet. Anledningen är enkel: Kvinnor föder inte längre så många barn. Befolkningsökningen under 1900-talet berodde på att fler barn överlevde, medan man fortsatte att ha stora barnkullar.

I dag har typiska föräldrar två barn som överlever. Befolkningsökningen har planat ut.

Factfulness: Kom ihåg att alla linjer inte är raka och att trender inte följer räta linjer.

4. Rädsla
Flygolyckor, katastrofer, jordbävningar och kidnappningar. Det finns så mycket att vara orolig för. Eller …?
Människor har en naturlig rädsla för våld, fångenskap och föroreningar, och det får oss att överdriva sådana risker och journalisterna hakar på. Teveinslag och artiklar om spektakulära och dramatiska händelser får stort utrymme och vår skräck bekräftas.

Det paradoxala är att samtidigt som världen aldrig har varit tryggare och mindre våldspräglad översköljs vi av information om hur farligt allt blivit. Våra rädslor ger journalisterna jobb.

Visst finns det en massa katastrofer som pågår i världen, inte minst i Syrien. Men glöm inte att världen faktiskt förbättras.

Factfulness: Gör egna riskbedömningar. Det du först uppmärksammar är troligen inte alls det farligaste. Hamna inte i panik.

5. Storlek
4,2 miljoner spädbarn dog 2016. Det är en alldeles förfärligt hög siffra. Men jämför i stället med året innan då 4,4 miljoner spädbarn dog. Och 1950 avled 14,4 miljoner spädbarn i världen.

Siffran från 2016 är plötsligt inte lika hög. Visst är varje spädbarn som dör ett för mycket. Men bara för att det finns hemska händelser betyder det inte att allt är dåligt.

När du ställs inför enstaka siffror måste du sätta in dem i sitt sammanhang. Om vi räknar om antalet döda spädbarn och sätter siffrorna i relation till hur många barn som föddes, blir skillnaderna ännu större. 1950 dog 15 procent av barnen före sin ettårsdag, 2016 var motsvarande siffra 3 procent.

Factfulness: Tro inte på enstaka siffror, utan jämför och sätt saker i proportion.

6. Generaliseringar
Vi människor måste generalisera för att kunna skapa ordning i allt som händer runt oss. Men faran är när vi drar slutsatser om en hel grupp människor utifrån enstaka exempel. Tevebilderna på ett svältande barn i Sydsudan får oss att tro att situationen är likadan på hela afrikanska kontinenten.

Begreppet ”majoritet” är också lömskt eftersom det är en enorm skillnad på 51 procent och 99 procent.

Det bästa sättet att undvika felaktiga generaliseringar är att resa ut i världen och möta människor i deras hem och vardag. För oss som inte kan göra det har Hans Roslings svärdotter Anna Rosling Rönnlund skapat den fantastiska hemsidan www.dollarstreet.org

Genom 30 000 bilder och 10 000 videor från över 250 familjer i 50 olika länder, kan du se hur människors vardag ser ut, hur de bor och lever.

Factfulness: Undvik felaktiga generaliseringar genom att ifrågasätta dina kategorier när du jämför.

7. Ödet
Afrika kommer alltid att förbli fattigt och kvinnorna i Afghanistan får aldrig samma rättigheter som männen. Vissa saker är helt enkelt ödesbestämda och går inte att ändra. Men nästan alla förändringar går så långsamt att vi inte märker dem.

Som hur många barn varje kvinna föder. Det är varken kulturspecifikt eller oföränderligt, och handlar varken om religion eller etnicitet. Avgörande för antalet barn är ekonomi och hur jämställt ett samhälle är.

De manschauvinistiska värderingar som idag finns i många asiatiska och afrikanska länder kommer försvinna när kvinnorna får utbildning och ekonomin blir bättre.

Factfulness: När förändringar är långsamma verkar allt vara konstant. Men även gradvisa och blygsamma förändringar ger effekt.

8. Ensidighet
Skulle du tala om vem en människa är genom att bara titta på hennes fot? Knappast. Ändå skapar du din världsbild utifrån de rapsodiska fragment du får från medierna.

Enkelheten tilltalar eftersom det är så förföriskt ljuvligt att känna att man förstår. Varje problem beror på en enda sak och har en enda lösning.

Högre skatt – lägre skatt, fri marknad eller statlig styrning, öppna gränser – ökad gränskontroll.

Men tyvärr missförstår du världen totalt om du söker de enkla svaren. Sök motargumenten till dina åsikter, kombinera idéer och var beredd att kompromissa.

Factfulness: Skaffa dig fler perspektiv och pröva olika idéer. Se upp med enkla lösningar på komplicerade problem.

9. Klander
Det är så skönt att veta vems felet är. När vi väl klandrat och lagt skulden på kapitalisterna, journalisterna, flyktingarna eller chefen blir världen omedelbart begriplig.

Men akta dig för att bli stående och peka finger åt bara ett håll. När vi hittat den troliga syndabocken bryr vi oss inte om att fortsätta försöka förstå världen och varför problemet uppstått.

Leta djupare efter orsaker: Vad är det i systemet som gått fel? Och var lika skeptisk när någon utmålas som hjälte, nästan alltid är det systemet som gett förbättringarna.
Vi vill alltför gärna personifiera både skuld och framgång.

Factfulness: Avstå från att söka syndabockar och kontrollera din instinkt att klandra.

10. Akutreaktionen
”Det är nu det gäller! I morgon kan det vara för sent!” Visst känner du igen orden? Politiker har sagt dem, försäljare och aktivister. Du tror på dem och agerar utan att tänka igenom och analysera situationen.

Dumt. Tag det lugnt i stället, det finns nästan aldrig något antingen – eller.

Instinkten att agera snabbt ligger kvar i ryggmärgen från våra förmödrar som var tvungna att springa när lejonet närmade sig. Men vi har inte så många lejon i vår omgivning och snabba beslut på komplexa problem blir ofta felaktiga.

Factfulness: Tag ett djupt andetag och tappa inte ditt analytiska tänkande i ren panik.

Av: Kerstin Särneö Illustrationer: Shutterstock

NUVARANDE Våga vara positiv – allt är inte alltid som det ser ut att vara!
NÄSTA Gör den smarta mobilen våra ungdomar ledsna?