På 90-talet åt nästan varannan kvinna 40+ i Sverige östrogen. Klart man skulle göra det – och behålla sin fina hud och må finfint! Nu är det bara en av tio kvinnor i övergångsåldern som behandlas med könshormoner. Vi har följt ”kåthormonet” på dess vingliga färd genom decennierna. Så här kan du som börjar komma i klimakteriet i dag tänka.

Få läkemedel har varit med om en sådan bergochdalbana som östrogen. Det har älskats, fruktats och omvärderats, gång på gång.

2017 är vi tillbaka ungefär till 1940-talet, då östrogen, precis som i dag, var något som läkare rekommenderade enbart till de kvinnor vars liv verkligen störs av allvarliga klimakterieproblem. Och i individuella doser under begränsad tid.

Men det har funnits tider då östrogen ansågs vara ungdomens källa, ett magiskt piller som stoppar åldrandet, skyddar mot benskörhet, hjärtsjukdom och ger fantastisk hy, glansigt hår och ett underbart sexliv. I evigheters evighet, amen.

Det har också funnits tider då östrogen har ansetts som djävulens påfund, en sammansvärjning av vitrockade översittare till läkare och giriga läkemedelsföretag för att lura kvinnor att äta hormoner som ger livmodercancer, bröstcancer, stroke och gud vet vad mer, bara för att behålla sina fasta bröst, lena hud och fuktiga slidor. För männens skull, förstås.

Ja, huvaligen, så det har bråkats om östrogen sedan mitten av 1800-talet då hormonet upptäcktes. Det har handlat om allt från att kvinnor 40+ inte längre skulle vara kvinnor utan ett neutralt tredje kön, när de inte kunde föda barn längre. Snipiga, torra och allmänt livsfarliga skulle vi bli utan östrogen.

Östrogen är laddat med makt, sex och pengar. Massor av pengar. Och massor av känslor. ”En riktig feminist äter inte östrogen”, är bara ett av alla slagord som susat genom luften i den överhettade östrogendebatten.

Östrogen kommer av grekiskans ”östrus”, brunst, och ”genes”, alstrande, alltså betyder det ”den som alstrar brunstighet”, kåthormon helt enkelt. Men hormonet har inte bara alstrat kåthet, utan också våldsamma debatter där alla högljutt menar sig ha absolut rätt. Man slåss med studie si och studie så som tillhyggen.

Så det är inte undra på att man känner sig lite vilsen. Vem ska man tro på? Vem kan man lita på?

Vi frågade Elizabeth Ned­strand, över­läkare vid Kvinno­kliniken Universitets­sjukhuset i Linköping. Klok och er­faren och som dessutom forskat kring klimakteriet, bland annat om avslappning som ett alternativ till hormonbehandling.

– Om man lider så pass mycket att klimakteriesymtomen begränsar ens liv tycker jag definitivt att man ska ta östrogen. Kvinnor är onödigt rädda för östrogen. Nu för tiden ges det i betydligt lägre doser än tidigare, man skräddarsyr behandlingen på ett helt annat sätt och behandlar sällan mer än fem år, säger Elizabeth Nedstrand.

Och, understryker hon, det gäller att fortsätta ta östrogen, inte hoppa av efter tre månader med en suck ”nej, det hjälpte inte”.
– Tänk ett år i taget, bestäm dig för att ta östrogen i ett år, sedan kan du ompröva ditt beslut, då kanske du inte längre behöver det.

Elizabeth genomförde själv studier från 1994 till 2003, och disputerade på alternativa behandlingsmetoder mot klimakteriebesvär, som akupunktur och tillämpad avslappning samt motion.

De som fick pröva dem var en grupp som inte kunde ta östrogen på grund av bröstcancerrisken, och de jämfördes sedan mot en frisk grupp som tog östrogen.

Kvinnorna fick lära sig att använda tillämpad avslappning och andnings-övningar när symtomen kom. Och ja, det fungerade, kroppen slappnade av, halterna av stresshormonet kortisol i saliven sjönk mätbart, symtomen lättade och patienterna sov bättre.

– I våra studier minskade besvären med hälften för dem som tillämpade avslappning idogt, men det kräver mer av kvinnan och det är betydligt enklare att ta en tablett eller att ha ett plåster.

– Det finns många alternativ till östrogen, men inget är lika effektivt mot symtomen som östrogen. Enligt studier som jämför östrogen med alternativ är alltid östrogen mer effektivt även mätt mot hård fysisk aktivitet, yoga och aku­punktur, konstaterar över-läkare Elizabeth Nedstrand.

– De flesta kvinnor har någon gång läst eller hört att man inte ska ta hormonbehandling om man har eller har haft bröstcancer, och det tolkar en del som att man får bröstcancer av östrogen och då avstår många av den orsaken. Men man får inte bröstcancer av östrogen, däremot kan östrogenet göra att en existerande tumör växer snabbare.

Själv har Elizabeth Ned­strand kommit in i klimakterieåldern. Hon tar inte östrogen just nu.

– Nej, jag har inte uttalade besvär av klimakteriet. Men skulle jag ha det, skulle jag inte tveka att använda östrogen, ett år i taget.

Östrogenet genom tiderna

1849
Första hormonet upptäckt! Den tyske forskaren Arnold Berthold upptäcker att tuppars testiklar innehåller ett ämne, hormoner, som påverkar andra delar av kroppen.

1889
Den franske medicinprofessorn Charles-Edouard Brown-Séquard förklarar att han funnit ett ”livs-elexir”. Vid 72 års ålder känner han sig som ung på nytt sedan han injicerat sig själv med krossade testiklar av hund och marsvin (urk!).

1896
Honor har också hormoner! Den österrikiske forskaren Emil Knauer upptäcker att hos kaninhonor och suggor bildas könshormon i äggstockarna.

1920-talet
Det blir högsta mode bland mycket förmögna och åldrande män att låta injicera hormoner från djurtestiklar eller att låta transplantera testiklar från unga djur in i sina egna testiklar (dubbel-urk!) allt i förhoppningen att återvinna ungdom.

1929
Den unge amerikanske biokemisten Edward Doisy lyckas framställa rent östrogen. Han använde urin från gravida kvinnor.

1930- och 40-talen
Östrogentabletter börjar produceras av internationella läkemedelsföretag och börjar användas mot tydliga klimakteriebesvär under kortare tid. Man övergår till att använda urin från gravida ston, i stället för gravida kvinnor, för produktionen.

1940-talet
Nu kommer de första varningarna om att det kan finnas ett samband mellan östrogen och cancer.

1950- till 70-tal
I USA sker en stor förändring. Östrogen börjar lanseras inte bara som en effektiv medicin att användas kortare tid mot klimakteriebesvär, utan även som anti-aging-dunder-medel.

Snyggare hy, fastare bröst, glansigt hår och ett trallande glatt humör skulle alla kvinnor kunna få. Kvinnor börjar äta östrogen livslångt, upp till 25–30 år.

1975
Den 4 december rasar botten ur östrogenaktierna. Då publiceras två amerikanska studier som visar samband mellan östrogenbehandling och livmodercancer.

Och nu kommer kvinnorörelsen med feministiska böcker som ”Våra kroppar, våra jag” och ifrågasätter experterna. Och vad är det för fel på att bli gammal! Östrogenets popularitet sjunker.

1980-talet
Pillret gör comeback och man börjar tala om att östrogen var i alla fall bra för att förhindra benskörhet. Försäljningen ökar.

1990-talet
Mer än 40 procent av svenska kvinnor över 40 äter östrogen.

2002
Nu kommer nästa käftsmäll för östrogenet. En stor amerikansk östrogenstudie, Women’s Health Initiative, stoppas tre år tidigare än beräknat på grund av att risken för bröstcancer visar sig vara så stor.

Dessutom riskerade kvinnorna som tog östrogen i studien också att få hjärtinfarkt, stroke och blodpropp. Den chocken har östrogenet inte hämtat sig från än.

2000- och 10-tal
Användningen av östrogen sjunker. Långtidsanvändning försvinner, ingen läkare rekommenderar i dag kvinnor att äta östrogen i 30 år.

Doserna blir försiktigare och östrogen förskrivs med större respekt och under max fem år. Marknaden för alternativ ökar, bioidentiska hormoner, framställda av örter som silverax och rödklöver, blir populärare. Ungefär 10 procent av svenska kvinnor 40+ tar östrogen.

Så ska östrogen användas:

  • Hormonbehandling sätts in om klimakteriebesvären påverkar livskvaliteten; om man besväras av sina vallningar och svettningar, det vill säga att besvären syns utanpå och man måste avbryta sina aktiviteter på grund av dem.
  • Behandlingen ska sättas in snabbt när symtomen börjar komma och så snart som möjligt efter den sista mensen. Då begränsas riskerna.
  • Dosen ska vara individuellt anpassad och låg.
  • Behandlingen ska inte pågå längre än fem år.

Alternativ som dämpar klimakteriebesvär

  • Fysisk aktivitet som gör dig svettig och som tröttar ut dig är bra. Dels kan det ge bättre livskvalitet, dels ökar det på de kroppsegna endorfinerna som kan stabilisera temperaturregleringscentrum i hjärnan och kan minska besvären till viss del.
  • Dra ner på alkoholen. Alkohol kan orsaka vallningar för en del kvinnor.
  • Dra ner på starka kryddor.
  • Prova olika former av natur­läkemedel, se om du hittar något som passar dig.
  • Träna avslappning. Får du vallningar i stressade situationer, så pröva att lära dig avslappningsmetod som du kan ta till när du börjar stressa upp dig.

Av: Maggan Hägglund Foto: Unsplash

NUVARANDE Östrogenguide – kåtare, gladare & friskare, eller?
NÄSTA KRÖNIKA: ”Och så sipprar livet in …”