Allt fler blir sjuka av stress och hårdast drabbas vi kvinnor. I ett antal artiklar kommer Tara under våren granska den sjukdom som ökar snabbast just nu. Vi börjar med kalla fakta: På 6 år har sjukskrivningarna för psykisk ohälsa – där stressrelaterad ohälsa ingår – ökat med över 129 procent!

Allt som ska göras, allt som vi vill göra, allt som måste hinnas med! Vi är många som ligger vakna på nätterna och funderar på livspusslet, som går runt med mer eller mindre ständig kramp i magen och axlarna uppe vid öronen.

Stress har blivit en folksjukdom. Något som drabbar allt fler, allt yngre och allt hårdare.

Enligt försäkringskassan beror i dag närmare hälften av sjukskrivningsfallen på stress. Och siffrorna har de senaste åren gått i stort sett rakt upp. Från juni 2011 till halvårsskiftet 2017 ökade sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa (där stressrelaterad psykisk ohälsa ingår) med 129 procent.
129 procent!

Vad är det som händer? Varför är det så många som går omkring med en ohälsosam stressnivå? Varför blir så många allvarligt sjuka av det? Och varför är det framför allt kvinnor som drabbas?

Försäkringskassans siffror visar nämligen också att det är nästan fyra gånger så många kvinnor som män som blir sjukskrivna för stress.

I slutet av tredje kvartalet 2017 (vilket i skrivande stund är senaste siffrorna) var mer än 25 000 kvinnor sjukskrivna för stress. Och drygt 6 500 män.

Anna Nyberg psykolog och forskare på Stressforskningsinstitutet.

– Kvinnor har länge rapporterat mer stress och psykisk ohälsa än män, säger Anna Nyberg, psykolog och forskare på Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

– En anledning tros vara att stress och psykisk ohälsa är vanligare bland både män och kvinnor i kvinnodominerade branscher, säger hon.

Försäkringskassans siffror visar att de som arbetar inom kvinnodominerade yrken, som vård- och omsorgsyrken samt sociala tjänster, blir betydligt oftare sjukskrivna för utmattningssyndrom och stressrelaterade problem.

– En sämre arbetsmiljö i dessa yrken är troligtvis en förklaring till att kvinnor är mer sjukskrivna för stress och psykisk ohälsa än män. Troligtvis spelar kvinnors större ansvar för hushållsarbete och familj också roll, säger Anna Nyberg.

Siffrorna visar också att allt yngre drabbas och att det tar längre tid att komma tillbaka från stressjukdom. Den som en gång har blivit sjuk löper också större risk att bli sjuk igen.

Socialminister Annika Strandhäll (s) menar att psykisk ohälsa i dag är en stor hälsoutmaning och har blivit ett av våra verkligt stora samhällsproblem.

– Var tredje kvinna och var fjärde man i Sverige kommer under sitt liv att drabbas av depression. Risken att drabbas av utmattningssyndrom är nästan 20 procent under en livstid. Varannan kvinna och mer än var tredje man som är sjukskriven nu är det med en psykiatrisk diagnos i grunden.

– Det är sedan flera år tillbaka den vanligaste orsaken till sjukskrivning, sjukskrivningar som dessutom ofta blir långa. Det i sig ökar risken för att aldrig komma tillbaka till arbetsmarknaden igen. Det ger oss anledning till oro, men också motivation att kavla upp ärmarna.


Var tredje oroar sig – mycket

Samtidigt som fler blir sjuka av stress är det också allt fler som oroar sig för att bli det.

Enligt en undersökning som Novus gjorde på uppdrag av Skandia i slutet av 2017, har nästan sex av tio svenskar någon gång under året oroat sig för sin hälsa på grund av stress. Och var tredje (33 %) oroade sig flera gånger eller hela tiden.

– Vi ser på nationell nivå en ökad sjuklighet och nästan 50 procent av sjukskrivningsfallen beror på stress, hos våra kunder har sjukligheten på grund av stress blivit den vanligaste diagnosen för sjukskrivning, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.

– Det är viktigt att få ­förebyggande hjälp för att motverka obalanser i privatlivet och arbetslivet. Och inte minst lära sig att känna igen sina egna signaler när det blir ”overload”.


Därför sliter stress så hårt

Din kropp är utrustad för att tåla kortvarig stress. Stressen gör att kroppen mobiliserar energi och fokus och gör allt för att klara av situationen. Så långt är det alltså positivt!

Problemen kommer när stressen blir långvarig. Då kan stresseffekterna i stället bryta ner och förändra kroppens normala funktioner.

Exakt hur hjärnan påverkas av stress vet vi inte. Förmodligen skadas hippocampus (som har stor betydelse för minnet) av extrem psykisk påfrestning. Det finns studier som visar att utmattningssyndrom kan ge funktionsnedsättning i vissa delar i hjärnan, bland annat påverkas delar som har med arbetsminne och koncentration att göra. Också aktiviteten i delar som har med planering och exekutiva förmågor sänks.

Kroppen i övrigt blir också mer skör. När du stressar prioriterar kroppen att få fram energi till muskler och hjärna, samtidigt som kroppens återuppbyggande och reparerande funktioner får stå tillbaka.

Eftersom många som stressar dessutom sover dåligt, försämras återuppbyggnaden ytterligare. Det är nämligen under djupsömnen som kroppens halter av tillväxthormon (reparerande) är som högst.

Också hormonsystemet påverkas av stress. Bland annat sliter ett ständigt påslag av stresshormonet kortisol på kroppen. På sikt kan långvarig stress dock göra att kortisolhalterna i stället sjunker och blir för låga.

Utmattad, körd i botten, in i väggen …

Tidigare sa vi ”utbränd” när stressen gjorde oss sjuka. Men utbränd har ­aldrig varit en diagnos.

I dag har vi lärt oss att det heter utmattningssyndrom när man blir sjuk av långvarig stress eller andra påfrestningar.

Symtomen kan vara både ­psykiska (som oro, nedstämdhet och energilöshet ) och kroppsliga (som hjärtklappning, magbesvär och ljudkänslighet).

Depression kan följa på ­utmattningssyndrom, men det gäller inte alla.

Läs gärna mer på 1177.se

Av: Eva Gussarsson

NUVARANDE Stress, vår nya folksjukdom – så många drabbas
NÄSTA Oprah for president? – kvinnan alla pratar om