De kallas iGen, den första generationen som är uppväxta med en smartphone i handen och därmed tillgång till HELA världen. Har det gjort dem lyckligare – eller bara stressade och nedstämda? Ny bok reder ut.

Första anblicken är dyster.

Våra barn, de som är födda 1995–2012, mår inte så bra. De har mer ångest, mer depressioner och känner större stress än tidigare generationer. De stannar också längre i boet, tar längre tid på sig att växa upp (20-årsåldern sägs vara nya tonåren) och umgås inte lika mycket med kompisar.

Förutom i olika sociala forum på nätet, förstås.

Och vi vet att tonåren är en viktig period för att forma våra sociala förmågor.

Det är något i den yngre generationens livsvillkor som har förändrats och Socialstyrelsen kan bekräfta att den psykiska ohälsan hos tonåringar har ökat. Vi som på så många sätt har det så bra i den här delen av världen!

Men är det verkligen möjligt att en teknisk pryl, visserligen revolutionerande med tillgång till internet dygnet runt, har påverkat dem i denna sorgliga riktning? Det bestämde sig den amerikanska psykologen och forskaren Jean M. Twenge för att ta reda på. Resultatet finns nu i boken iGen, smartphonegenerationen, Hur mår de? Vad tänker de? Vad vill de? (Natur & Kultur)*

Vad har då iGen gemensamt?
Jo, de är uppväxta med smartphone och datorer. De som är födda 1995 var åtta år när den första smarta mobilen lanserades 2007. För dem har gränserna mellan det digitala och fysiska suddats ut. De umgås lika gärna på nätet som hemma hos någon, det är ju ingen större skillnad, upplever de.

– Jag tänker på hjärnans plasticitet och den tid som ungdomar lägger på att titta på en skärm varje dag, klart att de påverkas, säger Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap och har forskat på hjärnans utveckling och formbarhet.

Hon är en av flera experter som medverkar när boken presenteras av bokförlaget och hon resonerar vidare:

– Dagens unga drogdebuterar också senare, har färre tonårsgraviditeter, slåss mindre. De stannar längre i sin egen komfortzon, de frigör sig inte som förr, de tänjer inte på gränserna – de går misste om social träning och blir lite mer sköra, säger Sissela Nutley och påstår till och med att livet på internet är ett experiment som inte skulle godkännas av etiska nämnder för att ens studera.

– Det finns studier som visar att vi mår bättre psykiskt om vi avstår från facebook under en vecka.

Ja, de sociala medierna kräver närvaro, snabba svar och bjuder dessutom in till en jämförandehets, konstatetar författaren Jean M. Twenge. Och hon hänvisar i boken till undersökningar som bekräftar att mer skärmtid är kopplad till ökad känsla av olycka, mindre skärmtid till det motsatta.

Dagens ungdomar är mer ensamma och även om de tror att de är sociala bygger de inte social kompetens på nätet. De kan stänga av om det blir obehagligt, det kan man inte i fysiska möten med andra.

Men samtidigt som vi ser en generation som mår psykiskt sämre än generationerna före, är de öppnare och mer toleranta. De är i högre grad politiskt engagerade.

Dessutom kan man fråga sig om det är så mycket bättre att hänga i timmar vid ett flipperspel i en rökig lokal, som vi i föräldragenerationer före dem har gjort, än att fibbla på en smartphone hemma i soffan?

Å andra sidan hade vi tråkigt när vi drällde runt mellan flipperspel, volleybollträning och föräldrafria fester, det behöver man inte ha i dag.

* Boken bygger på amerikanska ungdomars livssituation som på flera sätt skiljer sig från våra svenska ungdomars, inte minst har svenska tonåringar generellt större frihet och möjlighet att ta eget ansvar och också frigöra sig från sina föräldrar. Amerikanska ungdomar är till exempel ofta beroende av föräldrarnas ekonomi för att kunna plugga vidare, även när de har blivit vuxna.

Citat ur boken
”Jag upplever det som att vi inte festar lika mycket. Man stannar hemma mer. Min generation har tappat intresset för att träffas och umgås. Vi planerar inte att träffas. I stället sms:ar vi bara och stannar hemma.”

”Jag försöker prata med dem om något men de tittar faktiskt inte PÅ MITT ANSIKTE. De tittar på sina telefoner eller på sin Apple Watch … Det är typ lite smärtsamt.”


Misströsta inte – gör så här i stället!

Köttfri måndag är ett begrepp, kanske blir mobilfri tisdag nästa. Det går inte att backa utvecklingen, men det går att hitta nya förhållningssätt.

Om det nu är så att fri tillgång till hela världen dygnet runt kan göra oss människor illa, i alla fall under de år som formar oss, vad ska vi göra?

Om våra ungdomar har svårt att värja sig från det smörgåsbord av underhållning, jämförelser och inspiration som våra mobiler frestar med, hur ska vi förhålla oss?

Och om det är så att unga människor är speciellt känsliga för detta, hur skyddar vi dem?

Tänk på att barn gör som vi gör, inte som vi säger. Passa alltså på att se över din egen närvaro i de sociala medierna och bjud in till diskussion – anpassas efter ålder.


  1. Går det att tidsbegränsa sociala medier?
    De är ju inte skadliga i sig, men ju mer tid man ägnar åt dem, desto mer påverkas den psykiska hälsan negativt. Jodå, till och med Steve Jobs, grundare av Apple, begränsade tiden hans barn fick lägga på internet.
    Till de yngre barnen, installera en app som styr användandet och som stänger av sociala medier efter ett tag. Till de äldre, diskutera och försök kom fram till rimliga nivåer. Tonåringar är ofta medvetna om både riskerna och beroende.
  2. Intressera dig för ditt barns sociala liv på nätet – på riktigt. Om din son eller dotter ska ut och träffa vänner frågar du säkert vem de ska träffa och vad de ska göra. Gör samma sak när det gäller det sociala livet på nätet.
    Vem hänger de med? Vad gör de? Vad pratar de om? Visa att du bryr dig! Våga också fråga om den mörka sidan, som sexuella inviter och mobbing.
  3.  Oroa dig över rätt saker: I första hand inte över vad din dotter eller son gör när hen är ute och träffar sina vänner, utan när hen hänger i de sociala forumen.
  4. Gör ett experiment med din tonåring. Under en vecka halverar ni tiden vid sociala medier och lägger den tiden på att träffa familj, vänner eller motion. Troligtvis kommer ni allihopa känna er lyckligare. Underlätta för att skapa fler fysiska möten, det skyddar mot depression, det gör inte möten på nätet.
  5. Lägg undan telefonen på natten och stäng av alla ljud. Köp en riktig väckarklocka.
  6. Förstå hjärnan och vad som händer vid alla avbrott som mobilen för med sig. Bara att den ligger framför oss när vi pluggar eller jobbar stör vår koncentration och uppmärksamhet, har forskning visat. Multitasking gör oss inte smartare, snarare tvärtom.

Det är din tid
Kolla in www.timewellspentsweden.com för idéer kring hur du och dina ungdomar kan hantera hela den internet-baserade världen.

Allt handlar om tid – de sociala kanalerna lever på vår tid och på att vi blir så beroende som möjligt av att vara där. Något att diskutera med tonåringarna!

Av: Annika Ortmark Lind Foto: Shutterstock

NUVARANDE Gör den smarta mobilen våra ungdomar ledsna?
NÄSTA KRÖNIKA: Milda vindar och sommarlov