Det här behöver du veta om prostatacancer

I dag får var sjunde man prostatacancer, men få talar öppet om det. Experten Ralph Peeker berättar det du behöver veta om sjukdomen som också blir din – om din man drabbas.

prostatacancer_artikelbild

Ralph Peeker, 57, är professor och överläkare i urologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Vad skulle du främst vilja att män och kvinnor visste om prostatacancer?
– Att i sjukdomens olika faser finns det som regel i dag väldigt mycket vi kan göra och hjälpa till med. Kunskapen och förståelsen för sjukdomens olika ansikten och stadier har ökat väldigt mycket de senaste decennierna.

Hur allvarligt är det att få diagnosen?
– Det är en sjukdom med väldigt många olika ansikten. Av de knappt 10000 som får diagnosen varje år är det för majoriteten inte någon sjukdom som kommer att ställa till särskilt mycket problem, om alls några. För tre fjärdedelar är det inte så farligt. Men för den kvarvarande fjärdedelen blir det en jäkla massa trassel, spridd sjukdom, mediciner, blödningar, smärta och jobbigt cancerlidande och till slut död. En tredjedel av den större gruppen, som inte dör i sjukdomen, får någon form av behandling. En del räddas till livet, andra har ingen glädje av behandlingen, blir inte botade, opereras och riskerar svåra biverkningar efter behandlingen.

Hur vet man vilken grupp man tillhör?
– Vi kan bara gissa i dag. De stora utmaningarna är att hitta ett sätt att låta bli att hitta de små, betydelselösa cancrarna. Den andra jättelika utmaningen är att förbättra de medicinska metoderna för att behandla patienter med spridd sjukdom.

Finns det några varningssignaler?
– Egentligen inte. De flesta patienter som söker på grund av symptom som beror på prostatacancer kommer tyvärr i ett skede då sjukdomen redan spridit sig.

Hur kan man öka möjligheten att upptäcka sjukdomen tidigt?
– Den som testar sig regelbundet, och ofta tar sitt PSA-värde, har större utsikter att hitta någon prostatacancer i ett väldigt tidigt stadium där den är botbar. Men samtidigt ökar man risken att åka på en behandling fast man absolut inte behöver den. Du riskerar att få en massa urtrista biverkningar helt i onödan – som svår inkontinens, svår erektionssvikt.

Hur behandlas sjukdomen?
– För att bota är det operation eller strålning som gäller. När sjukdomen är spridd handlar det om att bromsa tumören– vilket kan ske genom kastrering, oftast medicinsk kastration, en spruta varje halvår som lurar testiklarna att stänga av sin hormonproduktion. Det finns också cellgifter, ett gäng nya dyra mediciner som fungerar bra för vissa.

Varför får man prostatacancer?
– Det här är en körtel som gör sitt jobb när vi ska skaffa barn. Sedan har vi ingen nytta av den. Viss livsföring kan disponera för den eller minska risken, men den ärftliga komponenten är också stark.

Vilka får diagnosen?
– Prostatacancer är den vanligaste cancerformen alla kategorier, som ökar av demografiska skäl. Det är den åldrande mannens sjukdom som måste skötas och tas om hand. År ter eller fler gå omkring med sjukdomen i Sverige och behöva omvårdnad i någon form. De flesta som får sjukdomen är 60–80 år gamla, men det finns patienter som är bara 50 eller 40 och knappt det, även om det är mer ovanligt.

Hur påverkas sexlivet som regel?
– Det blir annorlunda. Det kommer att kräva förberedelse på annat sätt. Väldigt ofta behövs någon form av läkemedelshjälp för att få styr på funktionen.

Vad vill du råda de män och par som lever med sjukdomen?
– Det är aldrig fel att söka stöd i någon av de föreningar som finns. De gör ett enormt arbete och har många olika strängar på sin lyra. Där finns alltid möjlighet att få stöd, råd och hjälp. Cancerfonden är också en bra kunskapskälla.

LITEN ORDFÖRKLARING:
PSA betyder prostataspecifikt antigen. Det är ett äggviteämne som finns naturligt i kroppen även om du är frisk. PSA-värdet mäts i blodprov.

Läs mer på: cancerfonden.

Läs Ralph Edströms och Johan Olmarkers berättelser om deras kamp mot sjukdomen i Tara nummer 5/2016!