Det är aldrig för sent att börja träna! – 8 frågor och svar om träning

Blir jag tjock när jag slutar träna? Kan krämer ”bränna bort” ridbyxlåren? Har vardagsmotion verkligen effekt? Taras träningsexpert Katarina Woxnerud vet vad som gäller.

Woxnerud_fraga_svar
Katarina Woxneryd svarar på frågor om träning och hälsa.

1. Ger vardagsmotion verkligen något?

Fråga:
Det pratas mycket om vardagsmotion. Men är det inte bättre att springa en halvtimme än att promenera till bussen?

Katarina svarar:
Vardagsrörelserna är otroligt viktiga för kroppens hälsa och då menar jag lite rörelse helst varje timme. Det kan vara att gå ett ärende på kontoret. Stillasittande är förödande.

Vardagsmotion i form av att samla dagliga steg ger en rad positiva effekter på hälsan som minskad risk för diabetes typ 2, bättre blodfetter och kolesterol, minskad risk för ryggont, jämnare humör och mindre oro och ångest.

Att springa ger förutom detta även bättre kondition med högre förbränning, starkare hjärta och lungor och ännu bättre blodvärden.

Men även den som konditionstränar behöver rörelse lite och ofta under hela dagen. För att få bättre kondition bör du träna 20-30 minuter som känns lätt ansträngande, eller välja korta, tuffa HIIT (högintensiv intervallträning) om du är van vid belastning.

2. Måste jag träna varje vecka?

Fråga:
Jag tränar när jag har tid. Det kan bli tre, fyra gånger ena veckan – och inget alls veckan därpå om jag är stressad. Måste det ske varje vecka?

Katarina svarar:
All motion och rörelse är bra – hur ofta – eller sällan – den än utförs. Men givetvis är resultatet beroende av hur regelbundet du tränar, och att du gör det under en längre tid.

Att ströträna någon gång är positivt för kroppen, men om du vill få bättre kondition, eller bli starkare, bör du träna några gånger varje vecka och plussa på något extra pass när du har tid. De veckor du känner att du inte hinner bör du i alla fall försöka klämma in så mycket vardagsmotion som möjligt.

Gör motionspassen till en mental paus för dig själv. Öva också avspänning på andra sätt och tider för att få en bättre balans i livet.

3. Är mjölksyran i muskler samma som den i yoghurt?

Fråga:
Mjölksyra kan ju bildas i musklerna när man tränar och på yoghurtpaketen står att det finns mjölksyra även där. Är det samma sak? Kan musklerna på något sätt surna av mjölksyran, som mjölken gör?

Katarina svarar:
Ja, det är samma sorts mjölksyra som bildas i musklerna och som finns i yoghurten. Visst gör mjölksyran att miljön inuti musklerna blir något surare, vilketkan försvåra muskelarbetet, men det betyder inte att muskeln ”surnar”. Mjölksyra är inte skadligt för musklerna.

4. Hur kan jag vara lika snabb i dag som förut?

Fråga:
Jag har börjat springa Lidingöloppet igen och har faktiskt lika bra tider som för tio år sedan. Är nu 40, hur kan det stämma?

Katarina svarar:
Den första frågan är hur länge du har tränat innan du sprang för tio år sedan, jämfört med nu. Kanske du just startat med löpträning inför första loppet medan du nu har tränat ytterligare i tio år. Det ger effekt på kroppen.

Hur bra kondition man har beror bland annat på hjärtats och lungornas kapacitet. Detta kan påverkas via regelbunden träning även om organen samtidigt åldras och kapaciteten successivt sjunker. Men träningseffekterna som du får kan väga upp åldringsprocesserna om du tränar regelbundet.

Vid motionslopp som Lidingöloppet ser man att 25-45-åringar springer på ungefär samma tider. Det är alltså aldrig försent att träna upp sin kondition.

Omslag 4-17.indd

Detta är en förkortad version och du kan läsa hela artikeln i nya numret av Tara 4/2017.

Av: Katarina Woxnerud Foto: Fotolia/IBL/AOP