Unna dig en feelgood-sommar

I sommar kan du med gott samvete ligga kvar i hängmattan med en bok. Nu är det vetenskapligt bevisat att "läsa böcker" som enda stillasittande aktivitet kvalar in som friskvård som förlänger livet. Och vill vi tillägga: Det går lika bra med feelgood som med Tolstoj.

Förra sommaren kom forskarrapporten vi älskar. Avni Bavishi, Martin D Slade och Becca R Levy vid universitetet i Yale, USA, kunde efter tolv års studier konstatera att den som läser böcker lever i snitt 23 månader längre än den som inte gör det. Och då har de räknat bort allt annat som skulle kunna spela in, som utbildning, sjukdom, kön, ras, jobb, familj och inkomst.

30 minuters bokläsande per dag är rena friskvården. Det är den hittills enda stillasittande aktiviteten som bevisat förlänger livet. Så du kan gott ligga kvar i hängmattan och läsa en stund till.

Att läsa Tara och andra tidskrifter är också bra, men det är böckerna som ger de där nästan två åren extra. Eller på forskarspråk – gav en 20-procentig minskning av dödligheten.

Feelgood, måbra-böcker, är en lite vag etikett som de senaste tio-femton åren klistrats lite oförutsägbart på olika romaner. Vad ska räknas hit? Är Jane Austen feelgood? Och Charles Dickens? Om Torgny Lindgrens böcker får mig att må finfint, är de feelgood då? Och måste allt sluta lyckligt?

Frågorna hopar sig. En del författare värjer sig med näbbar och klor och vill inte att deras romaner ska kallas feelgood, för det är inte fint. Förlagen däremot tycks älska det – blaffa till med ”feelgoodroman” så säljer det bättre. En del kulturkritiker verkar tycka att det inte ens borde kallas litteratur.

– Det där med vad som är bra och dålig litteratur har vi ju käbblat om sedan antiken, säger litteraturvetaren Maria Nilsson.

– Men det är rätt underhållande när jag som lektör ibland får manus från någon ”kvalitets-författare” som tänkt sig att snabbt slänga ihop en feelgoodroman, det måste ju vara så enkelt att skriva, tror de. Och det blir så dåligt.

Som forskare tror hon att litteratur som kvinnor läser ofta får lägre status. Feelgood räknas som genre-litteratur, romaner som följer en underförstådd mall.

– Men det Knausgård skriver om sitt liv och sin ångest är också genrelitteratur, men han räknas som ”så fin”. Själv är jag inte intresserad av män förutom min egen.

Lilla parlören

feelgood_bok

Feelgood avser i regel böcker som får läsaren att må bra, ger en stunds mysig läsning och där det i regel (men inte alltid) slutar bra för huvudpersonerna.

Ibland räknas även genrer som humor (feelgood för män lutar oftast åt humorhållet), romance, mysdeckare och chic lit in i begreppet feelgood.

Romance är en genre där temat är romantisk kärlek. Ofta får huvudpersonerna genomgå olika prövningar innan de når det lyckliga slutet. Det finns många underavdelningar i genren som romance med inriktning på till exempel erotik, hbtq, gotik, fantasy, historiska miljöer och övernaturliga element.

Chic lit, litteraturgenre som skildrar livet för kvinnor i 20-30-års åldern (engelska chic står för ung kvinna), ofta i storstadsmiljö. Tänk Bridget Jones dagbok. I och med att många chick lit författare blivit äldre har också deras hjältinnor blivit äldre och halkat ur genredefinitionen.

Mysdeckare. Genre där en mordgåta driver spänningen utan att innehålla blodiga detaljer (inga styckade kvinnolik). medan humor, vardagsliv och ofta en kärlekshistoria puttrar fram vid sidan om själva mordgåtan.

Av: Maggan Hägglund Foto: Fotolia/IBL/AOP

Omslag 8-17

Detta är en förkortad version och du kan läsa hela artikeln i nya numret av Tara nummer 8/2017. Finns ute i butik juni/2017 

NUVARANDE Unna dig en feelgood-sommar
NÄSTA Träningsresa till Fuerteventura