Så klarar du krisen – gör en egen prepplåda

Taras prepp-expert Anna-Maria Stawreberg är beredd på det värsta. Hon vet vad vi behöver göra för att skydda oss själva och våra familjer – och har satt ihop en låda med det allra nödvändigaste om vi hamnar i en krissituation. Givetvis med guldkant.

Vi sitter på en alldeles för sen middag med några vänner. Har ätit gott, och ja, en rad glas vin har det också blivit. Framåt småtimmarna blir diskussionerna allvarliga.

– Vad skulle ni göra om det inträffade en katastrof här i Stockholm, frågar vår vän L.

– Dra till landet förstås, svarar min man och jag.

– Men det kan ni inte om strömmen går, säger vår vän med en triumferande min.

Nä. För om strömmen går sitter vi fast där vi är. Då kan vi inte tanka. Inte betala med kort. Inte laga mat. Det kommer inget vatten ur kranarna och det går inte att spola i toaletten. Eller ladda mobilerna. Det blir kallt och mörkt.

Så. Redan nästa morgon googlar jag på katastrofer. Hamnar på Civilförsvarsförbundets och MSB:s, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, hemsidor.

Inser att vi alla bör förbereda oss och får veta att samhället inte har resurser att hjälpa friska människor. Så får jag lära mig om den så kallade 72–timmarsregeln.

Den är enkel: vi ska alla ha mat och förnödenheter hemma för tre dygn, något som var alldeles självklart för våra mor- och farföräldrar, men inte alls lika självklart i dag.

– Nu för tiden har många anammat ett så kallat smartphone-beteende. Vi har slutat planera och tänker att allt går att lösa i stunden, säger Anna Teljfors Lundwall, kommunikatör på MSB.

Vi tar helt enkelt för givet att vi 24/7 kan dra till ICA och handla. Men: Det räcker med att mattransporterna till butikerna inte kommer fram under en dag för att det ska bli urplockat i ­hyllorna.

När det förra vintern var snökaos i Stockholm blev det snabbt tomt på färskvaror. Och det var ju just det. Att tänka i termer att det skulle inträffa en katastrof blir snabbt obehagligt. En tanke som man gärna skjuter längst bak i hjärnan.

Men det finns många scenarier över vad som kan hända, och därför riktade sig myndigheterna under sin kriskommunikationsvecka i våras särskilt till kvinnor i åldern 40 och uppåt. Vi anses nämligen vara effektiva och pålitliga språkrör.

Och de där scenarierna då? Googlar du prepping får du upp ”zombieinvasion” i ditt flöde. Det fattar ju varenda människa att risken för att zombier kommer hit och stökar är minimal. Men termen är fiffig, eftersom den står för precis allt oförutsägbart elände:

Snökaos och oväder, översvämningar på grund av till exempel dammbrott, solstormar, isstormar, cyberattacker, störningar i transportssystemet, väpnat angrepp mot Sverige. Men också olika former av smittor, kärnkraftsolyckor eller vattenbrist.

– Det är en extremt svår balansgång att informera allmänheten om vikten av att förbereda sig genom att ha förnödenheter hemma, utan att skrämmas, säger Anna Teljfors Lundwall.

Hon liknar förberedelserna med att ha en brandvarnare hemma. En självklarhet. Även om vi varken tror eller hoppas på att den ska komma till användning.

Själv kan jag bara konstatera att det är en förbaskat skön känsla att ha den där lådan med extra mat i förrådet.

Något varmt
Köp hem ett litet trangiakök och bränsle. Det kommer du långt med (och kan ha glädje av även när du vandrar eller tältar).

Vatten …
… tar snabbt slut vid ett strömavbrott. Kommunen har ansvar för att köra ut vatten, men många privatpersoner väljer att lagra vatten. Räkna med tre liter vatten per person och dag. Tänk på husdjuren också! Lagra i 3-litersdunkar från till exempel Biltema. Tar liten plats, kostar inte många kronor och vattnet håller sig ett halvår. Sedan kan du vattna blommorna med det.

Vikten av en guldkant
Missa inte att packa ner godsaker i lådan! Konserverad frukt, goda marmelader, kondenserad mjölk, kex, krustader och godis. Mögelost finns på tub. Vin och champagne håller sig länge, även om det inte är något man brukar rekommendera i preppingkretsar.

Tänk så här!

  • Innehållet i en krislåda kostar inte mycket. Köp mat som du och familjen gillar även i vanliga fall.
  • Tänk näringstät mat som håller länge och sträva efter att lagra mat som inte kräver lång tillagning. Bra också att tänka på att maten ska vara näringsrik och kräva så lite vatten som möjligt.
  • Gillar du inte frystorkat ­eller Bullens pilsnerkorv med pulvermos i vanliga fall är det alltså onödigt att preppa ­matlådan med just det. Men tänk att ha lite av varje: ­proteiner, kolhydrater och ­fetter (se ­förslag i listan).
  • Glöm inte att rotera maten. Det innebär att du använder maten i krislådan med jämna mellanrum och ersätter med nyköpt. Då slipper du slänga när det passerat bäst före ­datum.

Dags att bunkra
1 burk jordnötssmör
1 burk fikonmarmelad
2 pkt delikatessknäcke­bröd
2 pkt digestivekex
1 pkt krustader
1 tub mögelost
1 tub skaldjursost
1 tub majonnäs
2 pkt pasta, kort koktid
2 burkar oliver
3 pkt Oatly Baristamjölk (blanda med gryn till overnight oat, med chiafrön till chiapudding, till bärkompott och till kaffet)
1 pkt nyponsoppa
1 pkt mandelbiskvier
2 burkar berlottibönor
4 burkar kokosmjölk
1 burk currypaste
1 burk wokgrönsaker
1 påse cashewnötter
2 pkt glasnudlar
1 påse chiafrön
1 påse havregryn
1 påse linfrön
1 påse solroskärnor
1 påse torkade apri­koser
1 flaska fin rapsolja
2 burkar krossade tomater
2 burkar svarta linser
1 påse ris, kort koktid
2 pkt bulgur
6 burkar tonfisk i olja
2 burkar fiskbullar med hummersås
6 burkar makrillfilé i ­tomatsås
2 burkar pastasås med basilika
torkad karl johansvamp
kaffe för pressobryggare
tepåsar
after eight
1 burk konserverade päron
1 burk konserverade persikor
1 flaska citronsaft
Kryddor och smaksättare
buljong
salt och svartpeppar
vitlökspulver
torkad dill
ketchup

Av: Anna-Maria Stawreberg Foto: Peter Knutsson

NUVARANDE Så klarar du krisen – gör en egen prepplåda
NÄSTA Grön kickstart på det nya året – blomkålspizza