Passion vänder upp och ner på allt, men vad är det egentligen som händer i våra hjärnor när vi blir kära? Jo, olika delar av hjärnan aktiveras beroende på vem du är.

Du vet känslan. Pulsen går upp bara du hör namnet på den du är förälskad i. Du kan känna honom eller henne vid din sida även om Atlanten skiljer er åt. Och längtan, den gör ­nästan ont.

Men vad är det egentligen som händer rent biologiskt i din kropp – och i första hand i hjärnan – när kärleken slår till?

Vi åkte till platsen för spjutspetsforskning kring kärlek och sexualitet, Kinsey Institute i amerikanska Indiana, för att ta del av ett nytt personlighetstest som visar vilka delar i hjärnan som aktiveras vid förälskelse.

Helen Fischer är bio-antropolog

Där har bio-antropologen Helen Fischer och hennes team, med hjälp av magnetröntgen, studerat hundratals förälskade personers hjärnor för att hitta biologiska förklaringar till en av människans starkaste drifter. Hon understryker att hon inte forskar om sex, utan om ­romantisk kärlek.

– Kärleken spelar roll, för den ­ligger bakom driften att vinna livets största pris: en fortplantningspartner.

Vissa saker hade Helen Fischer koll på innan hon började sin studie:
Förälskelse aktiverar områden i hjärnstammen, den gamla reptil­delen av våra hjärnor. Härifrån skickas kemiska signaler till andra delar av hjärnan varpå vi upplever intensiv lycka, energi och nästan besatthet av den vi älskar. Lustigt nog aktiveras samma hjärnområden också vid användning av kokain. Förälskelse är som en naturlig drog, konstaterar ­Helen Fischer.

Nästa steg var att ta reda på om det finns biologiska skäl till varför vi faller för vissa personer men inte för andra. Psykologiska studier har redan visat att vi föredrar en partner med samma socioekonomiska och etniska bakgrund, utbildningsnivå och intelligens, grad av attraktivitet, samt någon som delar våra religiösa och sociala värderingar, och som kan erbjuda den livsstil vi söker.

Men akademikerna är oense om ­vilken roll personligheten spelar. Vissa påstår att motsatta personligheter dras till varandra, medan andra hävdar att lika barn leka bäst.
Här börjar de nya pusselbitarna ­falla på plats.

Helen Fischers nya bok ”Antomy of love” ges ut på förlaget W.W Norton, men finns ännu inte på svenska.

Personligheten beror nämligen till mellan 40 och 60 procent på var och ens temperament. Temperamentet finns i kroppen när vi föds och är kopplat till specifika gener, hormoner och/eller signalsubstanser. Temperamentet förblir ungefär detsamma under vår livstid, och är den del som Helen Fischer forskar om. Resten av vår personlighet är resultatet av kultur, uppfostran och upplevelser.

Helen Fischer, som dessutom är vetenskaplig chefsrådgivare åt sajten match.com, bestämde sig för att studera fyra typer av temperament som är kopplade till var sitt biologiskt ­system: dopamin, serotonin, testo­steron och östrogen/oxytocin (se ruta intill).

Hon började med att utveckla ett personlighetstest som skulle ge svar på vilket temperament en person har. Runt ­38 000 deltagare i 40 länder medverkade via match.com. Sedan ­magnetröntgade hon och neuroforskaren Lucy Brown ett urval individer.

Enkäternas resultat bekräftades: ­Personer som till exempel fått högt på dopaminskalan i testet, visade stor aktivitet i nervbanorna för dopamin under röntgen.

Med andra ord: Genom att svara på ett antal frågor kan du få reda på din biologiska aktivitet i hjärnan.

Nu kunde de också ta reda på vilka temperament som tenderar att passa bättre ihop – och sämre (se nästa sida). Lika barn-principen gäller för vissa typer av temperament medan andra dras till motsatsen. Även två personer som inte är den ideala kombinationen kan förälska sig, men olikheterna kan leda till konflikter.

– Alla kombinationer kan bidra till både lycka och sorg. Därför kan det underlätta att känna till sina olik­heter, säger Helen Fischer.

Hennes budskap är enkelt: Om vi känner till varandras temperament och blir medvetna om vår biologi kan kommunikationen i relationen bli bättre. Själv har Helen Fischer en ny pojkvän som slog högt på serotoninskalan, medan hon har mycket låg nivå. I stället för att irritera sig på hans regelföljande förstår och accepterar hon deras biologiska olikheter.

– Jag vill ge kärleken ett nytt språk, bort från allt det där snacket om ”det är ditt fel eller din mammas fel”. Herregud, stackars mammor, de blir beskyllda för allt, säger Helen Fischer och skrattar. Jag säger inte att barndomen inte spelar någon roll, men det finns en viktig biologisk komponent och det är den biten av personligheten som jag vill förstå.

Men, som vi har sett, är biologin inte allt. Våra personlighetsdrag ­utformas ungefär till hälften av biologiska systemen och till hälften av ­erfarenheter och uppfostran.

– Så trots att två personer har samma biologiska drag kan de ändå ha helt olika intressen.

Så styrs ditt temperament

En människans temperament är ett ­biologiskt nedärvt mönster, kopplat till specifika gener, hormoner och/eller ­signalsubstanser. I studien som beskrivs här intill har man tittat närmare på:

Dopamin
… som är en av de viktigaste signalsubstanserna i centrala nervsystemet och som det har forskats mycket om, inte minst i Sverige. Personer med hög grad av dopaminaktivitet i hjärnan är nyfikna, kreativa och energiska.

Serotonin
… som är en annan viktig signalsubstans som till stor del finns i mag- och tarmkanalen. Personer med höga nivåer tenderar att vara försiktiga, ansvarstagande och bra på att respektera auktoriteter och regler.

Testosteron
… som är det viktigaste manliga könshormonet, och är förknippat med en analytisk och tuff personlighet och ­talang för regelbaserade system som matematik och teknik.

Östrogen/oxytocin
… som är förknippade med varandra; östrogenet är det viktigaste kvinnliga könshormonet och individer med höga nivåer tenderar att vara verbala, empatiska och samarbetsvilliga. Oxytocin frisätts vid förlossning och amning, men också vid behaglig beröring och sex.

Vilka par leka bäst?

I Helen Fischers studie undersökte de också vilka personligheter de olika grupperna tenderade att förälska sig i och såg att individer med högt resultat på serotoninskalan generellt valde partners med mycket serotonin. Samma lika barn leka bäst-princip gällde för dopamin, men när det gällde testosteron drogs gruppen till motsatsen, det vill säga östrogen, och vice versa.

Alla människor har en kombination av de olika grupperna men de flesta brukar mäta högre på en eller två skalor. Helen Fischer själv har till exempel hög aktivitet i dopamin och östrogen/oxytocin och hon är nyfiken, energisk och älskar att resa (typiskt för dopamin) men är också verbal och empatisk (östrogen).

Så får du en lång lycklig relation

Lyckliga, långvariga relationer kan ge oss vägledning för bättre kommunikation.
Kinsey Institute-teamet Helen Fischer och Lucy Brown magnetröntgade en grupp äldre par som fortfarande var förälskade. Som väntat visade de aktivitet i samma hjärnområden som de nyförälskade. Men de fann också högre aktivitet i tre center kopplade till empati, känslo- och stresskontroll, samt ett område förknippat med överseende av negativa och fokusering på positiva egenskaper, vilket Helen Fischer kallar ”positiva illusioner.”

– Vi verkar ha en drift att fokusera på det negativa, säger Helen Fischer. Om vi har en man glömmer vi lätt att han är en jättebra pappa och härlig älskare – och ser bara att han inte plockar upp sina smutsiga sockor från golvet. Vi måste träna på att fokusera på det positiva. I goda förhållanden bortser man från smutsiga sockor.

Det finns flera saker ett par kan göra för att hålla gnistan vid liv när den första
tidens kokainliknande rus är förbi, men en utmärker sig: Gör nya aktiviteter tillsammans. Både inom och utanför labbet har Helen Fischer och hennes team kunnat se att detta är den allra viktigaste metoden för att bevara förälskelsen.

– Ni måste inte börja hoppa fallskärm. Det kan vara en promenad i en ny del av stan eller gå en kurs tillsammans. Poängen är att göra något nytt tillsammans.

Unikt test: Vilket temperament har du?

Är du en upptäckare eller ledare? Exklusivt för Tara har Helen Fisher tagit fram en förkortad version av sitt kompletta, vetenskapliga test som finns på hemsidan theanatomyoflove.com.
Ta chansen att förstå dig själv och din partner bättre!

Gör testet i tidningen Tara nummer 3/2018

Av: Åsa Björklund Foto: Fabian Jimenez, Christian Frei och National Institute of Mental Health

NUVARANDE Förstå din förälskade hjärna – därför blir du kär i just hen!
NÄSTA Dicpics – 3 sätt att hantera de oönskade bilderna